Jump to content
Forum Sköldpaddor

All aktivitet

This stream auto-updates     

  1. Earlier
  2. Testudo hermanni b

    Förhårdnader ovan ögat

    Ok och tusen tack för svar.
  3. Jeppe

    Förhårdnader ovan ögat

    Hej, Det är svårt att se precis vad som är vad på bilderna, men jag tycker att fjällen i sig ser onormalt stora ut. Delar av det skulle kunna vara en sårskorpa som sitter kvar, men jag kan inte riktigt avgöra det utifrån bilden. Förvuxna fjäll är som regel ingenting som uppstår på grund av skador. Med tanke på hur näbben ser ut på första bilden skulle jag snarare misstänka att de stora/hårda fjällen hänger ihop med tidigare kost/miljö. Jag ser ofta onormalt stora fjäll på huvud/ben hos landsköldpaddor med förvuxna näbbar. Även skölden kan ibland bli "förvuxen" med överdrivna kanter på marginalplåtarna mm. Eftersom både fjäll, näbb och sköld består av keratin kan allt som medför en onormal keratinsyntes ge upphov till onormalt utseende/tillväxt av dessa delar.
  4. Jeppe

    Vad kan ha hänt under dvalan?

    Hej Minna, Ursäkta sent svar. Jag antar att din fråga är vad förändringarna kan bero på? Det är någon form av skada på skalet. Det ser ganska ytligt ut, men det är inte alltid så lätt att avgöra, även om man har sköldpaddan i handen. Precis vad som har hänt kan jag inte svara på, men det är förmodligen någon form av mekanisk/kemisk påverkan i kombination med en infektion (oftast sekundärt till de mekaniska skadorna). Det går inte, utifrån bilderna, att avgöra huruvida det är en pågående process eller inte. Känn på det och håll det under noggrann uppsikt. Känns förändringarna mjuka, eller om de blir större/fler bör du få sköldpaddan undersökt av veterinär. Skalet är ju också levande vävnad så mindre, ytliga skador läker oftast utan problem. Djupare/underminerade processer bör få lite hjälp på traven genom medicinsk/mekanisk behandling.
  5. Testudo hermanni b

    Förhårdnader ovan ögat

    Har nu fått veta att den var i bråk för några månader sedan och det då blev blodvite ovanför ögat. Dock ser andra sidan mer svullen ut. Har efter samtal med veterinär pratat om att prova och ge Noviform några dagar på det öga som hade mest svullnad ovanför ögat. Har även tejpat frambenet med hudvänlig tejp så den inte kan klia sig med de hårda fjälliga frambenen vilket nog har delvis orsakat svullnaden ovanför ögat. Man kan ju liksom inte sätta på en sköldpadda tratt på huvudet som på katter och hundar.... Idag var det inte lika svullet som tidigare. Så länge det inte verkar fastna av underlaget vid ögat får den gå på sand och jord, ser jag att det fastnar av underlaget så får den gå på en handduk några dagar. (Tidigare ägare hade inte sökt behandling när skadan hände för flera månader sedan)
  6. Testudo hermanni b

    Förhårdnader ovan ögat

  7. Testudo hermanni b

    Förhårdnader ovan ögat

    Undrar vad som kan göra att en sköldpadda får som förhårdnader ovanför ögat? Är en 9 årig grekisk hane som tidigare gått med en annan hane i alla år. Skada av bett? Obehandlad ögonsjukdom? Själva ögat verkar normalt men det är som förhårdnat vid "ögonbrynet". Detta är vid båda ögonen men mest på ena sidan. Kan tänka mig att det inte är så mkt att göra åt det nu men är nyfiken vad som kan ha orsakat detta. Förstår att det bara blir gissningar. På bilden innan jag klippte näbben syns förhårdnaden relativt bra.
  8. Vi har resultaten för den egyptiska sköldpaddsstudien Tortoise Trust »29 Apr 2012, Som många av er vet, var ett av de projekt som stöddes av Jill Martin-fonden 2011 en fältstudie (den första någonsin) av testudo kleinmannis vilda kost. Vi har nu laboratorieanalyser. Denna typ av studie illustrerar perfekt varför den här typen av fältarbeten är oerhört viktigt, och varför det är viktigt för alla sköldpaddsägare, överallt. De resultat vi nu har avslöjat några väldigt intressanta fakta. En kort sammanfattning: Kalcium till fosforförhållandet i den vilda kosten i området är förbluffande högt. Mycket högre än vi förväntade oss. Den genomsnittliga Ca: P-förhållandet hos den vilda kosten var 14:1. Man kan jämföra detta med en typisk diet i fångenskap.... med egna preliminära uppgifter härifrån i Spanien, misstänker vi det vilda T. g. graeca får en liknande nivå. Notera också att många "caresheets" rekommenderar dieter så låg som 2: 1! Fibernivån visar sig också vara extremt hög (33,4 till 49%). Detta stämmer överens med våra egna resultat på T. g. graeca. Proteinnivåer. Dessa var i stort sett i det förutspådda intervallet (17,3% torr bas). Detta motsvarar ungefär ett "våtbaserat" (färskt) intag i 4-6% -intervallet. Oxalsyrahalter. Det var här en liten överraskning inträffade. Det förutspåddes att nivåerna skulle vara ganska låga, baserat på antagandet (!) att höga nivåer kan störa kalciumupptaget ... mycket lite tillförlitliga data om detta existerar för reptiler. Det är ganska väl undersökt för däggdjur, och i allmänhet har dessa resultat helt enkelt "utvidgats" för att gälla även sköldpaddor. I denna fältstudie hade emellertid alla de testade plantorna nivåer över 0,50 g / 100 g. De flesta rådande kostråd rekommenderar att man undviker växter över ca 0,30 g / 100 g. Detta senare resultat kräver ytterligare studier, men visar starkt på överdrivna effekter av oxalsyra åtminstone vad gäller sköldpaddsdieter. Den däggdjurs-växtätande associationen med reptiler kanske inte är en särskilt exakt modell.
  9. MinnaSokura

    Vad kan ha hänt under dvalan?

    En av mina ryssar såg ut så här på skölden när hon kom upp ur gömmorna, dvalat i ca 8 månader i växthus. "naturlig dvalning" med frostvakt.
  10. P-A

    Brist?

    Det beror mest troligt på att dagarna blir längre och våren närmar sig. Rysk stäppsköldpadda har då sin naturliga tillväxt- och aktivitetsperiod.
  11. u.gul

    Brist?

    Tack för tipset! ? Tack för svar! Han går bara små stunder på golvet, finns tyvärr ingen veterinär här som kan sköldpaddor ☹️men han ser ok ut bara lite extra hunger ?
  12. u.gul

    Brist?

    Tack! Nä det kändes inte så farligt med fågelfrö, däremot så har han verkat hungrigare än normalt, men tycker kanske att det lugnat ner sig en aning ?
  13. Testudo hermanni b

    Böcker

    Undrar om någon av er vet nån bra bok om sump- box -skogssköldpaddor? ( Har redan de böcker som finns specifikt för Geoemyda spengleri samt boken Zacken-erdschildkröte av Ingo Scaefer) Tänker mig en bok som är bredare men ändå handlar om de sköldpaddor som finns i Vietnamn, Kina området. Ej amerikanska boxsköldpaddor.
  14. P-A

    Brist?

    Att den äter "fågelfrön" är inte konstigt. Tysken H-J Bidmon som är en sköldpaddskunnig biolog vid ett tyskt universitet rekommenderar att man kan ge lite fågelfrön då och då. Finns ingen anledning att misstänka mask p g a detta.
  15. Tack ? Jag skulle vilja göra lite förbättringar, men så kommer drt nog alltid att vara. I stort är jag dock nöjd med bägge hägnen. Jag bor strax utanför Trollhättan. Tack Regna! Det var skönt att höra, jag försöker tänka att det ju är normalt för dem (T. ornata) att ligga nergrävda så länge men det blev en del nagelbiteri när det blev en så mycket längre dvala än vad jag egentligen hade tänkt. Det är mycket lättare med insculptorna, dem kan jag ju rätt lätt fiska upp och kolla dem om de verkar ok i alla fall.
  16. aldabrachelys

    Reflektioner omkring "utomhus" övervintring

    Fantastisk anläggning jeppe. Hatten av för den. Bor du i Skåne eller högre upp i landet?
  17. Carolinaparet brukar försvinna i månadsskiftet oktober/november, men hanen (som är väldigt aktiv till sin natur) brukar synas till enstaka dagar under hela november. Han brukar också dyka upp enstaka dagar i månadsskiftet januari/februari, men annars är det i senare delen av februari som de brukar komma igång. När det gäller triunguisparet gräver de ner sig ett par-tre veckor tidigare, men kommer fram igen ungefär samtidigt. Även där är hanen lite mer rastlös än honan. Triunguishonan är för övrigt den som tillbringar mest tid under jord, även under den annars aktiva perioden. Så 3-4 månader för carolinorna och 4-5 för triunguis blir det väl då. Jag håller koll, ska bli kul att jämföra!
  18. Det var ju helt klart en tanke (stor skillnad från den varma sommaren). Jag tror att ornata generellt är mer "köldkänsliga" än carolina (åtminstone nominat och triunguis) och därmed borde vara snabbar på att gräva ner sig och senare framme så jag hade räknat med att det kunde bli svårt att hålla dem igång. Jag blev dock lite förvånad över hur tidigt de försvann ner i marken. Ska bli spännande att se hur det blir i år och om du ser samma mönster som jag igen. Hur länge brukar dina vara nergrävd?
  19. Det var intressant! Mina Terrapene har inte fått ändrade förhållanden på flera år nu, men de grävde också ner sig ovanligt tidigt i höstas och de har alldeles nyligen kommit fram, nästan en månad senare än förra våren trots att februari-mars varit varmare i år. I höstas tänkte jag att det kanske berodde på den ovanligt långa och varma sommaren. Antingen att de hade fått nog så att säga, eller att de upplevde vädret som relativt kallare på grund av värmen innan.
  20. Jag har under ett par vintrar hft mina Glyptemys insculpta (skogsbäckssköldpadda) "utomhus" året runt. Under vintern är de instängda i ett isolerat utrymme med någon form av frostvakt för att hålla temperaturen runt 4-5 grader. Framåt vårkanten öppnat jag sedan bra upp så att de kan komma ut i utomhushägnet och så kan de fritt välja om de vill vara "inne" (med värmelampor under vår/höst/kallare sommardagar) eller ute. Jag har haft dem i ett mindre isolerat hus tidigare men förra året blev deras stora hägn färdigt och denna vintern har de dvala i det anslutande växthuset (se tråd längre ner). Deras gamla hus har min Terrapene o.ornata-grupp (smyckad dossköldpadda) fått ärva och denna vintern blev alltså deras första. Jag är generellt mycket nöjd med hålla dem på det här sättet då det är mycket lättare att ge dem ordentligt med plats utomhus, jag slipper flytta runt på dem och jag kan låta naturen göra nästan allt jobb för mig. Det har dock även gett mig en del nya insikter och förbättringsplaner. Jag kan se en stor skillnad mellan de två arter jag alltså än så länge har provat med, i hur tidigt de försvinner under hösten/vintern och hur sent de dyker upp igen framåt våren. Skogsbäckssköldpaddorna har varit rätt lätta att styra, de är aktiva ner till 12-15 grader, så länge de kan sola. Dossköldpaddorna däremot gräver ner sig och de gräver djupt...Går temperaturen under 18 grader eller så under ett par dagar/någon vecka så försvinner de ner i jorden, där det är ännu lite kallare. Det lilla huset är välisolerat i väggar och tak, men inte neråt. Det har medfört att oavsett om jag drog upp temperaturen till 20-25 grader redan i slutet på februari är det rt först nu jag har sett dem komma fram självmant. De verkar allihopa må bra men det har blivit en mycket längre dvala än jag hade tänkt mig, nästan 6 månader för dem som grävde ner sig först i höstas. Jag ska försöka gräva upp och isolera botten också under sommaren så får jag se om det hjälper till nästa år. De kan absolut ligga så länge i naturen men jag hade föredragit att få ner det till 3-4 månader i alla fall, om möjligt. I växthuset har jag under vintern haft extra isolering och där är även sockeln isolerad. Där har jag mycket lättare kunnat styra temperaturerna och skogsbäckssköldpaddorna övervintrar dessutom i vatten, vilket gör det ännu lättare (stor vattenytan, rörelse i vattenmassorna etc). Även här har jag dock svårt att hålla dem "vakna" så länge som jag skulle vilja under hösten. Oavsett hur jag gör verkar de tydligt följa utomhustemperaturer/ljusförhållanden och börjar gå ner i aktivitet i oktober/november trots att jag håller temperaturen i växthuset avsevärt högre än utomgustemperaturen. Det är riktigt kul att låta dem göra följa sin egen "inre klocka" och jag kan definitivt rekommendera liknande lösningar om man har möjlighet. Det kräver dock lite mer planering, praktiska förutsättningar och is i magen jämfört med t.ex kylskåpsdvalning eller liknande. Jag planerar redan nya, liknande typer av lösningar till fler av mina arter.
  21. Testudo hermanni b

    Växt för solplats

    Här hemma så växer massor av måra i vår gräsmatta på det torraste stället och i somras med värmeböljanvar det endast måran som var grön just på det partiet så de verkar tåla torka väldigt bra. Jag har också haft måran precis på sidan av en HID lampa till grek ungar och den har trivts bra under T5 lamporna.
  22. Regna

    Växt för solplats

    Ja, jag är förvånad, det vanliga är ju annars att det man sätter på solplatsen sakta tynar bort :D.
  23. Testudo hermanni b

    Växt för solplats

    Jag fick också in lite måror i höstas med nån grästuva och de växer på bra även inomhus. Vad stor o fin det blivit.
  24. Regna

    Växt för solplats

    I höstas tog jag in några små måreväxter från en torr del av "gräsmattan" och planterade dem på solplatserna. De verkar trivas förträffligt, sprider sig och har en bra höjd, verkar bli maximalt ungefär 15-20 cm, lägre där det är som torrast. Revorna lägger sig ner och passar bra att krypa under för lite skugga. Den verkar ganska tålig tycker jag, men mina sköldpaddor sliter inte så förfärligt på växtligheten.
  25. Alle1

    Brist?

    Jag blev rekommenderad att köpa ”kolla masken”. Du kan beställa en ask på nätet eller apoteket. Skicka avföringsprov och få svar om de finner något. Har du försäkring? Jag har det och tog då hjälp av Firts Vet, videosamtal. Snart är min finis av med sin mask.
  26. Alle1

    Mask i bajet efter dvalning...

    Nu kommer här lite nytt vad vi kan förvänta sig av avmaskning. Vi har givit dos 2/3, och det blev ändrat till vart 14:e dag av Evidensia. Efter en vecka vid 1:a dosen började vi se massor av springmask. Alltså mängder. Känns förstås olustigt med tanke på ett litet djur. Kan vi undvika mask överhuvud taget när de går ute på sommaren? Stort tack Jeppe för lugnande ord om mask. Det är ju en pärs att se och förstå att han kanske inte mått så bra. Vi fick honom i somras och han har hos oss vistats ute i två ihopsatta pallkragar, så fort vi haft möjlighet. Den tilltänkta hagen ska bli färdig i år. Sedan vi tog över honom städas bajs bort direkt och översta lagret översta lagret jord/sand tas bort med jämna mellanrum. Större byte av allt, vart sjätte månad har jag läst mig till. Efter andra dosen Axilur, kom två levande spolmaskar ut. Inte så stora som den första, tunnare och 4-5 cm. Nu äntligen börjar beståndet klinga av vid tredje dosen. Han är pigg och har god aptit och får säkert för mycket mat av mig nu när han haft så mkt mask. Han känns inte lika ”ihålig” som förut och har ökat lite i vikt. Det känns rätt hemskt att han kanske gått med det här en längre tid. Hua. Men nu kan han inte annat än börja må bättre.
  1. Load more activity
×
×
  • Create New...