Jump to content
Forum Sköldpaddor

Min Hemsida Om Grekiska Landsköldpaddor


hvh@home.se
 Share

Recommended Posts

Huu ja detta är svårt ämne!

Finns säkert inget rätt eller fel i detta då verkar ändra sig mycket.

Om experten Andy Highfield kar typ gett upp, kanske vi skall nöja oss med att det finns två kända underarter och inget annat.

Jag tror att jag tar bort hercegovinensis på listan helt då detta inte tillför så mycket för den vanlige hobbyisten.

:-) Helen

:)

Så är det nog. Inget är lätt när det gäller landsköldpaddor och taxonomi.

Vi har ett par T graeca som någon expert tror härstammar från Marocko. Vilken underart är det då. I Marocko finns T g graeca, T g marokkensis och T g soussensis. När jag tittar på bilder av dessa underarter tycker jag inte att det passar på våra. En annan expert tycker att dom ser ut som T g terrestris från Syrien/Libanon. När jag ser bilder på T g terrestris stämmer det inte heller.

Variationen inom ett snävt begränsat habitat är så stor att man ibland undrar om det finns hundra underarter eller att storlek, utseende, och form bara är olika individers sätt att skilja sig utseendemässigt från varandra, precis som hos oss människor.

Link to comment
Share on other sites

Det väl lite det som är problemet med de nya teknikerna, nu har vi plötsligt en genotypisk mall för våra taxa. Tidigare har mallen varit fenotypisk/morfologisk. Förutom det faktum att man potentiellt kan dela upp arter efter nya kriterier kan det rent praktiskt också göra det svårt att se skillnad på olika underarter rent morfologiskt.

Link to comment
Share on other sites

Huu ja detta är svårt ämne!

Finns säkert inget rätt eller fel i detta då verkar ändra sig mycket.

Om experten Andy Highfield kar typ gett upp, kanske vi skall nöja oss med att det finns två kända underarter och inget annat.

Jag tror att jag tar bort hercegovinensis på listan helt då detta inte tillför så mycket för den vanlige hobbyisten.

:-) Helen

När vi besökte Andy i Spanien och såg otroligt småväxta T graeca frågade jag honom vilken underart det är och hur dessa skiljer sig mot de också småväxta T. g. nabeulensis (Highfield 1990) som finns i Tunisien.

Av hans svar förstog jag att detta med underarter av Testudo-arter är mycket svårt. Han förklarade att olika dalgångar inom ett litet område i Marocko har olika typer av sköldpaddor som skulle kunna vara olika underarter. Jämför med Galapagos där olika typer av natur på olika öar har utvecklat olika typer av utseende beroende på hur naturen ser ut. Sköldpaddor som äter på marken ser annorlunda ut än sköldpaddor som har utvecklats där dom måste äta från buskar och träd.

Enligt ny tysk litteratur tillhör de spanska T graeca nominatformen. T graeca graeca. De ex vi såg i Spanien var mycket små, vuxna ex på max 15 cm. Enligt samma bok kan T graeca graeca i Marocko uppnå en storlek på 30 cm. Är det samma art/underart som har utvecklats på olika sätt beroende på olika förutsättningar? Ska de p g a storleksskillnader och utbredningsområden betraktas som olika underarter? Är det en lokal variant av underarten T graeca graeca eller är det en lokal variant av arten T graeca?

En sköldpadda typisk för området:

IMG_0504.jpg

Denna (nedanför) spanska T graeca skulle jag på en gissningstävling säga att det är T g cyrenaica som finns i Libyen.

IMG_0492.jpg

och denna (nedan) skulle jag gissa på en ung T g ibera från Turkiet:

IMG_0499.jpg

Alla fanns i ett litet område i s ö Spanien, inom några hundra meter.

Vi har som vi tror T graeca ibera (storvuxna mörka T graeca).

Vi har också som vi tror ett par mindre T graeca som möjligen enligt experter kan härstamma från Marocko. En annan expert säger Syrien/Jordanien.

Vi får ungar från båda typerna.

Vad skulle hända om vi satte ihop marockanerna med ibera? Förmodligen kan det bli ungar. Det finns korsningar mellan t ex horsfieldii och hermanni.

Här gör skillnaden i storlek och utseende (mörka stora t graeca och ljus mindre t graeca) att vi inser att här blir det förmodligen onaturligt. En ljus hane på 500 g är för liten för en stor svart hona på 2700 g.

Härstammar vår lilla ljusa hane som skulle kunna vara T graeca terrestris eller T g marokkensis eller T g graeca från Marocko eller Syrien eller Jordanien? Samma frågor för honan. Tillsammans har dom en fantastisk kläckningsgrad, ganska nära 100 %.

Våra T hermanni "hercegovinensis" utan ingunialplåtarsom som borde vara mycket homogena har en kläckningsgrad på 50%.

Alltså där vi är mycket osäkra på ursprung/underart har vi mycket högre kläckningsgrad än där vi med hjälp av en mycket snävare beskrivning kan begränsa ursprunget.

Av T h b har vi fått fram tre generationer. Mormorsmor och mormorsfar liksom mormor och morfar finns kvar hos oss.

Av T g i har vi fått fram två generationer.

Av T g ? har vi fått fram två generationer.

Link to comment
Share on other sites

Ja tittar man på andra djurarter så skiljer sig de flesta individers utseende åt mer eller mindre.

Det finns exemeplvis inte en hund i samma hundras som lika ut. Helst skulle ju varje

hund se som hundrasstandarden, men en sådan är ju inte född än.

Kanske inte rätt jämförelse då det är ett däggdjur.

Alla mina HB ser lite olika ut.

Man tar ju knappast fel på vem som är vem när man känner dem och ser storleks och skalskillnader mm.

En för noga uppdelning av hermannis kanske bara är intressant när det gäller att veta om just den individen

kommer från ett område där de dvalar, eller ej och därmed har rätt förutsättningar för att överleva en dvalning.

/ Helen

Link to comment
Share on other sites

Har inte en aning om hur våra T g ? bör dvalas eller inte. Hanen har dvalats hos förra ägaren utan problem. Vi kalldvalar dom inte på samma sätt som vi gör med T hermanni och T g ibera. Däremot är honan just nu ganska inaktiv i växthuset p g a höst, kyla (7 C under natten) och mörker. Hanen är mer aktiv.

Vad är dvalning? Vi har en hermannihona som har legat nergrävd stor del av sommaren. Är det sommardvala?

Jag tror att alla arter av Testudo dvalar på olika sätt. När temperaturen är hög gräver dom ner sig för att skydda sig mot värmen. När det är kallt skyddar dom sig mot kölden.

Jag tror att alla växelvarma djur klarar en kalldvalning. Ju större volym djuret har desto längre tål den kylan, kanske därför man avråder från kalldvalning för de mindre arterna kleinmenni och nabeulensis. Vi har dvalat nykläckta ungar av T hermanni på 20-30 g en kort tid och jag tror att även kleinmanniungar skulle klara detta.

De kustnära arterna i nordafrika som T kleinmanni och T g nabeulensis sommardvalar (aestiverar) förmodligen stor del av sommarhalvåret och vinterdvalar (hibernerar) kanske korta perioder när det är som kallast under vinterhalvåret.

T hermanni i Grekland eller Kroatien eller s Frankrike har förmodligen en längre vintervila och en kortare sommarvila än arter från varmare områden.

I s ö Spanien försvinner T graeca i början av juni för att komma fram i slutet av september om det börjar regna.

Det jag vill säga är att våra skötselråd är bara gissningar vad som är bäst för våra sköldpaddor.

Vår äldsta ibera-hona som vi höll vaken p g a mask hela vinterhalvåret är hur pigg som helst just nu. Har aldrig tidigare sett henne så aktiv. Hennes dotter som sov i vintras ligger redan nu helt nergrävd för vad jag antar vara en mycket lång vila. Vad styr att den yngre har gått i dvala? Vad styr att den äldre är aktiv?

Båda har lagt ägg. Hanarna är separerade.

När jag har sett hur sköldpaddorna beter sig under 8 månader i växthus som är uppvärmt under de kallaste månaderna inser jag att det inte går att skriva skötselråd som säger att sköldpaddorna ska dvalas si eller så under si och så lång tid. Olika individer är i olika fas. Den ena kan vara klar för vila redan i oktober medan en annan söker värmestrålning och föda långt in i december.

Link to comment
Share on other sites

Ja dom verkar till att fungera olika, precis som du beskriver P-A.

Inga av mina har varit dvalade av tidigare ägare och därför har jag inte heller gjort det.

Dock tar vissa några veckors paus då och då,

Exempelvis min hane som grävde ner sig i 3 veckor innan förra julen, vaknade till och åt lite och passade

även på att para en hona. Sen vilade han 2 veckor till. Efter det har han varit jättepigg och håller full fart

med sina honor.

Några av mina honor har inte vilat alls och andra kanske runt 2 veckor lite då och då.

Vissa av dem har lagt ägg även under vintern med gott resultat och är pigga hela året.

Jag tror inte heller man kan skriva några instruktioner exakt hur det här fungerar.

Dels pga att ens djur är olika och sen vet man ju inte vilket område dom kommer ifrån igentligen.

Dessutom är dom ju förmodligen uppblandade med variationer inom underarten då de är

uppfödda i fångeskap under några generationer.

Jag har ju som sagt var inte själv dvalat några, men tycker min magkänsla säger att det

en påtvingad lång vinterdvala i ett kylskåp inte känns helt rätt.

Det gäller verkligen att kontrollera att djuret är friskt och i bra kondition innan, tror jag.

Vad jag hört förlorara en del uppfödare djur nästan varje år vid denna typ av dvalning.

I värsta fall honor som kanske har bildat ägg innan dom dvalas.

Tror på att erbjuda olika temperaturzoner i deras bur så att en sköldpadda själv kan välja.

I mitt stora sköldpaddsrum på 9 kvm håller jag ca. 13-15 grader i en del av rummet och sen runt

20-23 C i den andra halvan i rummet, samt så finns det flera olika värme/solplatserna med

värmelampor, under vintertiden. Har också olika fuktigheter i buren. Torrt på vissa pltaser och

ganska fuktigt på några delar.

Dom som har vilat har grävt ner sig någonstans i den kallare delen.

Verkar som dom mår bra av detta upplägget då dom är friska och reproducerar bra.

Deras olika pigghet är ju också olika. Några av mina djur är alltid först fram när man kommer in

och är nyfikna och sociala. Sen har jag en hona som alltid är sist till matskålen och allt annat.

Där är inte samma krut i henne. Har haft henne i 1,5 år snart och hon är lite "tråkigare" än de andra.

:-) Helen

Link to comment
Share on other sites

Vad jag hört förlorara en del uppfödare djur nästan varje år vid denna typ av dvalning.

Svenska uppfödare?

Vi har förlorat en hona som var upphittad och vars bakgrund var okänd. Har genomfört 250-300 dvalningar under drygt 15 år. De första åren var det i kylskåp.

De gånger vi har haft problem efter dvalning har varit efter långa dvalningar när vi följde rekommendationer på 4-5 månader. Numera dvalar vi djuren kortare tid och jag tror att det är ett hälsosamt och naturligt avbrott för djuren. Alla skötselråd i böcker och tidskrifter rekommenderar dvalning av T hermanni så vi fortsätter med det. För oss passar det bra och vi får också en paus i sköldpaddsskötseln.

Kommande vinter blir det kanske en vidareutveckling på så sätt att vi höjer temperaturen tillfälligt under några dagar. På så sätt kan sköldpaddorna komma fram och göra sig fria från slaggprodukter som har bildats och att fylla på vätska.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...