Kost Till Testudo-arter

[Mimmi]

Det är ibland svårt att veta från vilket område sköldpaddan härstammar för att skapa en miljö i fångenskap som ger tillräckligt varierat mikroklimat och fukt - särskilt så här års för de sköldpaddor som inte dvalar - mycket är okänt.

Sallad (troligen konventionellt odlad) innehåller relativt mycket kadmium per torrvikt, om man ger torkad sallad så kanske det blir en nackdel eftersom koncentrationen av kadmium är större än i färsk sallad?

Det kanske är en fördel att de växter som odlats med kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel innehåller vatten, alltså ges färska?

Det kanske kräver mer av njurarna att ta hand om torr föda överhuvudtaget? Det är ju inte bara andelen fibrer som är högre i torkad föda. De sköldpaddor som har nedsatt njurfunktion kanske inte klarar av torr föda, såvida de inte dricker? För de sköldpaddorna kanske det är bäst att blöta upp den torkade födan?

Så här skriver Highfield om rysssarnas naturliga föda:

Stäppsköldpaddans diet i det vilda består nästan helt av örter och saftig vegetation, inklusive gräs blommor och de få frukter som går att finna i det karga landskapet.

Under den torra säsongen och i de mer ofruktbara delarna av dess område får den till största delen lita till vatteninnehållet i maten för att tillgodose sitt behov av vätska

.

Från artikel om Rysk stäppsköldpadda

Jag börjar fundera över om det kanske är säkrast att erbjuda en föda med varierande vatteninnehåll så att sköldpaddorna själva får välja mellan föda med olika fuktighet. Men ha fri tillgång på torrt PAT och hö och ev. andra torkade växter. Alltså att när man ger mat så ger man både färsk, uppblött och torr (ev. även vissnad, halvtorr) föda. Eller de dagar man ger torr föda även ge uppblött föda.

Det var lite funderingar, för mig känns det inte helt lätt det här med torr vs färsk eller uppblött föda, vilket ni säkert har märkt.

[Andreas]

Med tanke på att sköldpaddor av de flesta arter i naturen har väldigt begränsad tillgång till dricksvatten men ändå äter ganska stora mängder torrt gräs och liknande tror jag inte det är några problem att ge en kost bestående av en stor del torr föda i fångenskap där de alltid har tillgång till dricksvatten.

Jag har svårt att tro att en stor andel torr föda skulle ge njurproblem.

Sedan skriver du att sköldpaddor med njurproblem inte dricker?? Sköldpaddor med njurproblem brukar snarare dricka överdrivna mängder vatten.

När det gäller torkad sallad ser jag ingen som helst orsak till att ge detta. Den sallad man köper i Livsmedelsaffären under vintern är ett nödvändigt ont som man ger för att djuren ska få färskt foder under den tid det inte finns att plocka utomhus. Den torkade delen av kosten bör vara vilda växter.

/A

[P-A]

för mig känns det inte helt lätt det här med torr vs färsk föda, vilket ni säkert har märkt.

<{POST_SNAPBACK}>

Det kanske är lättare för oss som sett resultaten på ungarna av större andel torrföda.

Boken skickades i mitten av december och har ännu inte kommit fram. Förlaget vill ha besked i slutet av nästa vecka för att ev skicka en ny. Vi får se om jag kan få ut något av innehållet eller om det är för vetenskapligt.

[P-A]

Så här skriver Highfield om rysssarnas naturliga föda:

Stäppsköldpaddans diet i det vilda består nästan helt av örter och saftig vegetation, inklusive gräs blommor och de få frukter som går att finna i det karga landskapet.

Under den torra säsongen och i de mer ofruktbara delarna av dess område får den till största delen lita till vatteninnehållet i maten för att tillgodose sitt behov av vätska

.

<{POST_SNAPBACK}>

Tysken Holger Vetter har gett ut ett Schildkröten-Lexikon i 35 volymer (hittills).

Häfte 19 handlar om stäppsköldpaddor.

Han skriver om födan:

Endast under våren finns saftig grönfoder. Ju varmare det blir under sommarens lopp desto mer uttorkad blir vegetationen, därvid sänks vattenhalten. Beskaffenhet och näringsvärde motsvarar mer eller mindre hö

[Mimmi]

Det är ju i våra bostäder mycket svårt att exempelvis skapa den luftfuktighet som finns i många arters naturliga miljö, skapa regn. Hur ser växtligheten ut så här års för exv leoparderna? Regnperioder? Vissa arter går i dvala när det är för hett och torrt och äter då inte. Är det rätt att ge exvis leoparderna enbart heltorr föda två dagar av tre? En art där även kaktusar ingår i födan, hur ofta de äter dem vet jag ej.

Att ge föda med varierande fuktighet behöver inte innebära att mängden färsk eller uppblött föda blir större. Det kan innebära att man ger samma mängd färsk eller uppblött föda men utspritt på fler tillfällen istället. Men jag påstår varken det ena eller andra, bara funderar och ställer frågor.

Sedan skriver du att sköldpaddor med njurproblem inte dricker?? Sköldpaddor med njurproblem brukar snarare dricka överdrivna mängder vatten./Andreas

Jag påstår inte, jag frågar.

Överdrivet vattendrickande står inte med bland de vanliga symptomen på nedsatt njurfunktion i artikeln om njursvikt, men tack för den informationen, det vore bra om Roslagstull meddelas om detta så att det kan läggas till i artikeln.

Vanliga symptom på nedsatt njurfunktion är försämrad aptit, avmagring, blek munslemhinna, ibland även dålig andedräkt, trötthet och nedsatt muskelstyrka.

Det kanske är lättare för oss som sett resultaten på ungarna av större andel torrföda.

Det resultat vi sett sen vi börjat ge större andel torkad föda och ökat luftfuktigheten är slätare sköldar. Jag tror att det beror på kombinationen.(P-A)

Mycket positivt. Men eftersom ni även höjt luftfuktigheten vilket ju i forskning har bevisats ge slätare sköldar så kan man med ledning enbart av detta resultat inte säga om ökad andel torrföda ger slätare sköldar.

[P-A]

I Dennerts bok "Ernährung von Landschildkröten" finns ett förslag på hur man kan göra med nordafrikanska T graeca.

Under vår vinter när sköldpadorna är inne har man hög värme och fuktighet och ger mycket torr mat, det ska motsvara sommaren i nordafrika. Vår sommar när sköldpaddorna är mycket ute i en grön frodig miljö motsvarar den nordafrikanska vintern.

Jag siktar på att ge c:a en tredjedel färsk föda och det är utspritt. Inte så att det slaviskt är två dagar med torr föda sen en dag med färsk. Ibland väntar man med det färska till senare på dagen vilket gör att dom äter torrt på förmiddagen. Detta går att tillämpa de dagar man inte är på jobbet. Vissa dagar ger man mycket färskt på morgonen och andra dagar lite och någon dag inget alls.

Att få till förhållandet 1:3 är givetvis mycket svårt eftersom det torra finns fritt och man inte väger maten.

Eftersom vi ökat andelen torrföda, höjt luftfuktigheten och värmen kan jag som sagt inte vara säker på att mer torrföda ger slätare sköldar.

För en grupp av grekungar har vi pga burens placering inte haft någon möjlighet att höja luftfuktigheten men vi upplever även där att vi får slätare ungar.

Det är mycket svårt at bevisa något men jag tror att vi är på väg i rätt riktning.

[Tuula]

Hej!

Jag undrar om mängden mat till en ensamlevande sköldpadda (graeca). När jag läser inläggen om mat ser det ut som om de flesta sköldpaddor äter friskt, t ex att den färska maten äts upp direkt och för resten av dagen erbjuds paddorna torr föda. Min sköldpadda äter aldrig upp sin mat, inte ens den färska, ändå tycker jag inte att vi ger överdrivna mängder. Det ser snarare ut som om han alltid ville lämna något. Ger jag en näve grönt, lämnar han från en tredjedel till hälften, ger jag två maskrosblad lämnar han en halv. Han äter aldrig blad som vissnat det minsta, helst vill han ha "crunchy" (därför tror jag att han älskar isbergssallad som vi nu helt strykt från matsedeln) och det tog cirka en vecka att få honom att smaka på uppblött PAT.

Att ge honom två dagar torkad, en dag färsk mat skulle förmodligen inte fungera eftersom han då skulle fasta de två dagarna han inte får färskt. Vad göra? Ska jag försöka vänja honom till enbart uppblött PAT till att börja med? Hur länge är det lämpligt att ge honom enbart det innan man törs ge färsk sallad så att han inte ratar PAT igen efteråt? Vi ger hö till honom men det har jag aldrig sett att han äter, ej heller PAT strö.

Kan det vara så att han är så kinkig med maten just för att han lever ensam och har inga konkurrenter? På sommaren äter han mycket större mängder men fastnar gärna vid sina favoriter även då.

Tuula

P.S. Intressant det där med sommar och vinter för graeca i vår klimat.

[Mimmi]

Så här skriver Highfield om rysssarnas naturliga föda:

Stäppsköldpaddans diet i det vilda består nästan helt av örter och saftig vegetation, inklusive gräs blommor och de få frukter som går att finna i det karga landskapet.

Under den torra säsongen och i de mer ofruktbara delarna av dess område får den till största delen lita till vatteninnehållet i maten för att tillgodose sitt behov av vätska

.

<{POST_SNAPBACK}>

Tysken Holger Vetter har gett ut ett Schildkröten-Lexikon i 35 volymer (hittills).

Häfte 19 handlar om stäppsköldpaddor.

Han skriver om födan:

Endast under våren finns saftig grönfoder. Ju varmare det blir under sommarens lopp desto mer uttorkad blir vegetationen, därvid sänks vattenhalten. Beskaffenhet och näringsvärde motsvarar mer eller mindre hö

<{POST_SNAPBACK}>

Highfield skriver i en artikel om Ryska stäppsköldpaddor på landskoldpaddor.com

I det forna Sovjetunionen är den här arten bara aktiv tre månader om året, vanligtvis i Mars, April och Maj.

Från sena maj och framåt när temperaturen drastiskt stiger och mattillgången reduceras minskar aktiviteten väsentligt och sköldpaddan tillbringar den mesta tiden gömd i sina hålor. I den norra delen av utsträckningsområdet övervintrar T. horsfieldii genom att gå i dvala i sina hålor i jorden; i den södra delen av sitt område går sköldpaddan i dvala när det är högsommar.

Det verkar enligt denna info som att många ryssar fastar i sina hålor när växtligheten är som torrast. Det kanske inte var något nytt i o för sig

[P-A]

Det kanske kräver mer av njurarna att ta hand om torr föda överhuvudtaget?

<{POST_SNAPBACK}>

Svar från Markus Baur:

The burden for the kidneys depends on the protein input, not the water contents.

Of course, the animals MUST be able to drink, if they get high amounts of dry food. But the kidney burden only depends on the amount of uric acid, produced in the liver and that is dependent on the nitrogenous molecules (proteins and purins). The dryer a habitat is, the more the species can tolerate dry food. As far as I know, T. hermanni has a high need for water and is found not too far from humid places.

I det forna Sovjetunionen är den här arten bara aktiv tre månader om året, vanligtvis i Mars, April och Maj.

Från sena maj och framåt när temperaturen drastiskt stiger och mattillgången reduceras minskar aktiviteten väsentligt och sköldpaddan tillbringar den mesta tiden gömd i sina hålor. I den norra delen av utsträckningsområdet övervintrar T. horsfieldii genom att gå i dvala i sina hålor i jorden; i den södra delen av sitt område går sköldpaddan i dvala när det är högsommar.

Det verkar enligt denna info som att många ryssar fastar i sina hålor när växtligheten är som torrast. Det kanske inte var något nytt i o för sig

<{POST_SNAPBACK}>

Det finns säkert många övergångsformer där det fortfarande är temperaturer som innebär att sköldpaddorna är något aktiva och äter men födan blir alltmer torr. Ryssarnas typiska inlandsklimat (stäppsköldpaddor) innebär förmodligen extremt mycket torka som leder till långa perioder av inaktivitet.

Som Baur skriver, de arter som lever i de torraste klimaten är mest anpassade till torr föda. Det var så vi tänkte när vi rekomenderade mer torrt till leoparder, graeca och ryssar än till hermanni och ibera.

[Mimmi]

Det kanske kräver mer av njurarna att ta hand om torr föda överhuvudtaget?

<{POST_SNAPBACK}>

Svar från Markus Baur:

The burden for the kidneys depends on the protein input, not the water contents.

Of course, the animals MUST be able to drink, if they get high amounts of dry food. But the kidney burden only depends on the amount of uric acid, produced in the liver and that is dependent on the nitrogenous molecules (proteins and purins). The dryer a habitat is, the more the species can tolerate dry food. As far as I know, T. hermanni has a high need for water and is found not too far from humid places.

I det forna Sovjetunionen är den här arten bara aktiv tre månader om året, vanligtvis i Mars, April och Maj.

Från sena maj och framåt när temperaturen drastiskt stiger och mattillgången reduceras minskar aktiviteten väsentligt och sköldpaddan tillbringar den mesta tiden gömd i sina hålor. I den norra delen av utsträckningsområdet övervintrar T. horsfieldii genom att gå i dvala i sina hålor i jorden; i den södra delen av sitt område går sköldpaddan i dvala när det är högsommar.

Det verkar enligt denna info som att många ryssar fastar i sina hålor när växtligheten är som torrast. Det kanske inte var något nytt i o för sig

<{POST_SNAPBACK}>

Det finns säkert många övergångsformer där det fortfarande är temperaturer som innebär att sköldpaddorna är något aktiva och äter men födan blir alltmer torr. Ryssarnas typiska inlandsklimat (stäppsköldpaddor) innebär förmodligen extremt mycket torka som leder till långa perioder av inaktivitet.

Som Baur skriver, de arter som lever i de torraste klimaten är mest anpassade till torr föda. Det var så vi tänkte när vi rekomenderade mer torrt till leoparder, graeca och ryssar än till hermanni och ibera.

<{POST_SNAPBACK}>

Positivt att du fått svar från Baur. Men nya frågor uppkom tyvärr.

Här är lite fakta och funderingar kring protein:

Ökar proteinhalten per viktenhet vid torkning?

Växter skördade i tidigt utvecklingsstadium är mer proteinrika så vitt jag vet. Jag funderar över om det är så att ju mer protein födan innehåller, desto mer vatten behövs för att bryta ner eller "klara av den"? Om det stämmer är det ju en fördel att växter i ett tidigt utvecklingsstadium ofta är mer vattenrika än senare på växtsäsongen.

The burden for the kidneys depends on the protein input, not the water contents.

Om det är så att bördan för njurarna endast beror på proteinintaget och inte på vatteninnehållet så undrar jag varför sköldpaddor med njurproblem behandlas med bl a ökat vätskeintag?

Med ökad kvävegödsling ökar proteinhalten (enl.livsmedelssverige.org).

Bl a därför innehåller ekologiskt odlade växter vanligen mindre protein än konventionellt odlade. För att inte tala om vilda växter (undantag finns kanske)

Ekologiskt odlade växter innehåller dessutom vanligtvis mindre vatten än de konventionellt odlade enligt Livsmedelsverket - ökad kvävegödsling ger ökad vattenhalt.

Men klöverblad är proteinrika, vet ej hur mycket. Det beror nog på att klöver kan fixera kväve ur luften med hjälp av särskilda bakterier på rötterna och det finns ju ganska gott om sådan luftgödning nu för tiden. Så variation av växterna är som alltid bra.

Frisésallad innehåller per 100 g exvis 94 g vatten och 1,2 g protein. I torrvikt räknat blir proteinhalten 20 %. Men det tror jag tyder på att proteinhalten (och vattenhalten) är hög i rikligt kvävegödslade troligen konventionellt odlade växter.

Olika delar av växten innehåller olika halter protein. Bl a därför verkar det bra att torka hela växter så att sköldpaddan har möjlighet att välja det som passar.

Och om leoparder - som vanligt

As far as I know, T. hermanni has a high need for water and is found not too far from humid places.

Detta verkar gälla många leoparder också. Alltså att de har ett stort behov av vatten och återfinns inte alltför långt från fuktiga platser (vattenhål exvis)

Tortoise Trusts film om leopardsköldpaddor och afr. sporrsköldpadda:

Filmen var som sagt bra. Det som jag blev mest nyfiken av var att dom berättade att villda leopardsköldpaddor ofta söker sig till vattenhål, och också är duktiga simmare! Blev förvånad!

Från denna tråd

I många av leopardernas härstamningsområden så finns det flera floder och även en del sjöar utritade på weatheronlines karta. De härstammar enl. chelonia.org från Central- till Sydafrika. Men det finns även områden som saknar inritade vattendrag. När det gäller leoparder så verkar det kunna vara stor skillnad i klimat bl a vad gäller nederbörd beroende på varifrån de härstammar.

[P-A]

Och om leoparder - som vanligt 

I många av leopardernas härstamningsområden så finns det flera floder och även en del sjöar utritade på weatheronlines karta. De härstammar enl. chelonia.org från Central- till Sydafrika. Men det finns även områden som saknar inritade vattendrag. När det gäller leoparder så verkar det kunna vara stor skillnad i klimat bl a vad gäller nederbörd beroende på varifrån de härstammar.

<{POST_SNAPBACK}>

Senaste numret av Marginata är inriktat på pardalis. Inom utbredningsområdet från Ethiopiens högland till Kapprovinsen i syd kan förhållandena växla mellan olika ytterligheter. I Ethiopiens högland och i kapområdet kan temperaturen gå ner mot noll.

I vissa områden av utbredningsområdet är det grönt stor del av året, i andra områden är det regnperiod och grönt 2-3 månader per år, övrig tid stäppliknande och däggdjuren ger sig av därifrån men leopardsköldpaddorna blir av naturliga skäl kvar.

I Tyskland vet man ofta varifrån leopardsköldpaddorna kommer eftersom där får handla med vildfångade djur (exportkvoter enligt CITES) Även om man vet att djuren kommer från, t ex Tanzania är det mycket svårt att veta vilken typ av miljö dom kommer från eftersom det inom landet kan variera.

I vårt land kan vi erbjuda gröna vilda växter från april till oktober. Tror att svenska leoparder och moriska får mer färsk föda än genomsnittet av sina artfränder i naturen även om ägarna fölljer våra råd om ökad mängd torr mat.

Det som saknas hos oss kanske är nattfuktigheten men jag tror att fler och fler blir medvetna om problemet och hittar lösningar. I fångenskap har dom ständig tillgång till dricksvatten. Vissa vilda sköldpaddor kanske får gå större delen av året utan att dricka vatten.

Jag tror inte att vi ska behöva haka upp oss på olika proteinhalter mellan färsk och torr föda i olika skeden av växtlighetscykeln, så länge vi håller oss till vilda växter och höprodukter samt lite sallad och annat under vintern. Vissa perioder är kanske behovet av protein högre hos sköldpaddorna. De är anpassade till de förhållanden som råder där de finns och jag tror att vi blir allt bättre att förstå deras miljöer och behov även om mycket ännu är okänt.

De sköldpaddor som vi håller i fångenskap kommer vartefter de nya rönen anammas att få en allt längre livslängd och jag tror att sköldpaddor i fångenskap kommer att leva längre än de i naturen. Vilda stäppsköldpaddor blir i genomsnitt 25 år enligt Vetter.

Jag tror fortfarande att vi ligger ganska rätt när det gäller de ursprungliga råden i början av denna tråd.

[P-A]

Jag har nu fått Baurs bok som beskriver uppbyggnaden av matsmältningssystemet hos olika arter.

De arter som är mest specialiserade på jäsning av cellulosa är G elegans, G sulcata, G pardalis, Chersina angulata och Dispochelys spp (aldabrasköldpaddor).

Dom arterna har också en extra bra förmåga att behålla vätska.

Det kan förklara varför Bernd Wolff inte ger leoparderna fri tillgång till vatten pga att matsmältningen då störs och avföringen blir lös. Han badar ungdjur i stället en kort stund varannan eller var tredje dag.

[Mimmi]

Jag har nu fått Baurs bok som beskriver uppbyggnaden av matsmältningssystemet hos olika arter.

De arter som är mest specialiserade på jäsning av cellulosa är  G elegans, G sulcata, G pardalis, Chersina angulata och Dispochelys spp (aldabrasköldpaddor).

Dom arterna har också en extra bra förmåga att behålla vätska.

Det kan förklara varför Bernd Wolff inte ger leoparderna fri tillgång till vatten pga att matsmältningen då störs och avföringen blir lös. Han badar ungdjur i stället en kort stund varannan eller var tredje dag.

<{POST_SNAPBACK}>

Vad bra att boken har kommit. Det var mycket intressant Jag antar att det gäller oavsett underart.

Bernd Wolff verkar ha betydligt högre rel. luftfuktighet* till sina leoparder än den vi har i våra bostäder. Jag funderar också över vattenhalten i födan. Hur stor andel "heltorr", halvtorr (vissen) samt färsk föda han ger. Har leoparder i fångenskap lös avföring eftersom de har fri tillgång på vatten? Det påverkas väl också av hur stor andel färsk, uppblött resp. torr föda de äter.

* "Bernd Wolf har skrivit en artikel om leoparder i fångenskap. I sitt 80 kvm ! stora inomhushägn håller han 50-75% luftfuktighet 75% på morgonen med hjälp av någon form av besprutning. Den sallad han ger under vintern låter han vissna för att få ner vattenmängden."

[Andreas]

Det kan förklara varför Bernd Wolff inte ger leoparderna fri tillgång till vatten pga att matsmältningen då störs och avföringen blir lös.

Jag har trots mycket hö och annan torr föda upplevt att mina G p pardalis emellanåt har väldigt lös avföring. Jag har letat parasiter utan resultat.

Jag kommer att ta bort den fria tillgången på vatten för att se vad som händer.

Detta problem har jag inte upplevt hos mina G p babcocki.

/A

[Mimmi]

Det kan förklara varför Bernd Wolff inte ger leoparderna fri tillgång till vatten pga att matsmältningen då störs och avföringen blir lös.

Jag har trots mycket hö och annan torr föda upplevt att mina G p pardalis emellanåt har väldigt lös avföring. Jag har letat parasiter utan resultat.

Jag kommer att ta bort den fria tillgången på vatten för att se vad som händer.

Detta problem har jag inte upplevt hos mina G p babcocki.

/A

<{POST_SNAPBACK}>

Klimatförhållandena i fångenskap och i det vilda är som bekant olika även om vi försöker efterlikna den naturliga miljön. I det vilda råder generellt en högre luftfuktighet under nätter, morgnar, kvällar (i varierande omfattning i olika områden) och periodvis vid regn, regnperioder och molniga, svalare dagar. Det är svårt att i fångenskap efterlikna fuktigheten i den naturliga miljön.

I hålor kan rel. luftfuktigheten vara 60 % trots en temp. på 55 grader och rel. luftfuktigh. på 17 % ovan jord. Frågan är hur hög rel. luftfuktigheten kan vara i hålorna under natten i dessa torra områden. Tränger fuktigare nattluft in i hålorna? Dagg = 100 % relativ luftfuktighet.

Om man förändrar en faktor i miljön för att förbättra en viss funktion utan att samtidigt förändra en annan så kanske det kan få negativa effekter på vissa andra funktioner.

Om man tar bort fri tillgång på vatten i fångenskap så måste man höja luftfuktigheten samtidigt enligt artens naturliga miljö enligt min mening. Naturligtvis svårt att känna till. Se till att luftfuktigheten höjs till minst 75 % under kvällar, nätter, morgnar för leoparder?, underart? exvis (som Bernd Wolff verkar ha? Vet ej vilken vattenhalt han har i födan, utevistelse mm).

Man bör även kontinuerligt ta prover på njurarnas funktion om fri tillgång på vatten saknas i fångenskap (det är ju bra att göra ändå). Även om arten har extra stor förmåga att behålla vatten. (Ökat vätskeintag är en del av behandlingen vid njurproblem så därför drar jag dessa slutsatser.)

Detta beroende på olikheter mellan miljön i fångenskap och i det vilda, att mycket är okänt.

Något som är svårt att åstadkomma i fångenskap är tillgång på växter. Växter kan ge möjlighet till skugga och viss fukt, sköldpaddor kan slicka i sig dagg från växterna.

Intressant skillnad mellan underarterna. Det verkar troligt att det kan bero på skillnader i klimat som de båda underarterna har utvecklats i. Eller så kan de ha andra orsaker.

[Andreas]

(Ökat vätskeintag är en del av behandlingen vid njurproblem.)

Källa?

Gäller det vid alla njurproblem?

Om man tar bort fri tillgång på vatten i fångenskap så måste man höja luftfuktigheten samtidigt enligt artens naturliga miljö enligt min mening. Att se till att luftfuktigheten höjs till åtminstone 75 % under morgnarna för leoparder exvis (som Bernd Wolff verkar ha?).

Nattfukten i mitt djurrum ligger mellan 65 och 75%

/A

[Mimmi]

(Ökat vätskeintag är en del av behandlingen vid njurproblem.)

Källa?

Gäller det vid alla njurproblem?

Om man tar bort fri tillgång på vatten i fångenskap så måste man höja luftfuktigheten samtidigt enligt artens naturliga miljö enligt min mening. Att se till att luftfuktigheten höjs till åtminstone 75 % under morgnarna för leoparder exvis (som Bernd Wolff verkar ha?).

Nattfukten i mitt djurrum ligger mellan 65 och 75%

/A

<{POST_SNAPBACK}>

Ur vet. Gunnel Andersons artikel om njursvikt hos reptiler:

Om nedsatt njurfunktion upptäcks i ett tidigt stadium går det ofta att med behandling och ökat vätskeintag hejda sjukdomens förlopp.

Njurskador och njursvikt kan naturligtvis orsakas av en mängd andra orsaker. Bakteriella infektioner, parasitära infektioner och tumörer är andra tänkbara orsaker till njursvikt. Dock har det visat sig hos en mängd reptiler med kronisk njursvikt att inga andra utlösande orsaker har kunnat påvisas, annat än att djuret levt enbart inomhus i låg luftfuktighet under flera års tid.

Kan man inte öka luftfuktigheten i terrariet så måste man ändå öka reptilens vätskeintag. Ett alternativ kan då vara att lära djuret dricka direkt från en spruta, och dagligen försöka ge sitt djur extra vätska på detta sätt. Man bör då sträva efter att få i djuret minst ca 25 ml per kg kroppsvikt (dvs ¼ dl). Alternativt kan man bada sin reptil dagligen, eftersom många djur automatiskt dricker då de står i vatten.

Källa: Njursvikt hos reptiler

Men självklart är det bästa/nödvändiga - och det man ska göra - att öka luftfuktigheten. Och självklart går det. Det finns ju luftfuktare, regnsystem.

[P-A]

Vi har inte gått ut och rekomenderat att man ska ta bort vatten. Vi har just lärt oss att olika arter av sköldpaddor har olika förmåga att behålla vätska i organen pga tarmarnas och tarmslemhinnans utformning.

Andreas som haft de problem med lös avföring som beskrivs i artikeln ska i en miljö med rätt hög nattluftfuktighet prova att minska på tillgången av vatten. Det är ju genom att studera och prova sina nya kunskaper som man blir övetygad om att de är rätt eller om de passar i den miljö man har åt sina sköldpaddor. Om man inte har problem med lös avföring finns ingen anledning att testa att ta bort vatten.

Gunnels artikel är skriven för reptiler i allmänhet. Jag tror att det är en mycket stor skillnad i fuktbehov mellan en leguan och en sulcata.

Vi måste ta hänsyn till olika arters olika behov och förutsättningar. I vissa fall kanske det blir för mycket fukt och vätska nu när vi blivit medvetna om fuktens betydelse. Arter som är anpassade till långa tider med vattenbrist kanske är "programerade" att dricka överdrivet mycket när dom har tillgång till vatten.

Rent generellt tro jag att brist på fukt (och ljus) är de största problemen för reptiler i fångenskap i vårt land.

[Andreas]

Det förbryllar mig lite med roslagstulls råd angående njurproblem. Detta på grund av att vissa Tyska uppfödare anser att badning av sköldpaddor gör att djuren dricker för mycket vilket enligt dessa uppfödare påverkar njurarna negativt.

Har man en begynnande njursvikt som är orsakad av en uttorkning hos djuret ska man givetvis vätska upp djuret i fråga. (Frågan är dock om det räcker att djuret självt dricker vatten eller om en vätskeersättning med elektrolyter behövs för att häva vätskebristen.Det kanske är så att vätska behöver ges via injektion.)

När det gäller vatten eller ej till mina leoparder är ju frågan vilket som är bäst. Att låta djuren ha lös mage eller att prova att inte ha vatten stående hos dem hela tiden?

/A

[Mimmi]

Det är ju genom att studera och prova sina nya kunskaper som man blir övetygad om att de är rätt eller om de passar i den miljö man har åt sina sköldpaddor.

Sant. Men det är svårt att studera hur njurarnas funktion förändras. Dessutom riskabelt. Det kan dröja länge innan en försämrad njurfunktion visar sig på något sätt utan provtagning och då kan det vara för sent. Därför verkar det bra att ta jämförande prover på njurarnas funktion som hjälp vid "experimentet" i detta fall. Det verkar bra att kolla njurstatusen innan man börjar så man vet, för sköldpaddornas skull.

Gunnels artikel är skriven för reptiler i allmänhet. Jag tror att det är en mycket stor skillnad i fuktbehov mellan en leguan och en sulcata.

Artikeln gäller reptiler generellt men det står inget om att sköldpaddor är undantagna från detta om att nedsatt njurfunktion bl a behandlas med ökat vätskeintag. Och jag antar att Gunnel har stor kunskap och erfarenhet av behandling av sköldpaddor med nedsatt njurfunktion och har sett att de blivit bättre med ökat vätskeintag.

[P-A]

Sant. Men det är svårt att studera hur njurarnas funktion förändras. Dessutom riskabelt.

Om man tror att sköldpaddornas lösa avföring beror på för stort vattenintag finns ingen anledning att tro att njurarna ska ta skada om man minskar vattenintaget till en för djuren bättre nivå.

Och jag antar att Gunnel har stor kunskap och erfarenhet av behandling av sköldpaddor med nedsatt njurfunktion och har sett att de blivit bättre med ökat vätskeintag.

De sköldpaddor Gunnel kommer i kontakt med har ofta varit utsatta för alla de vanligaste felen och då tror jag att kosten (ärtor och hundmat) är det allvarligaste problemet och de problem som det skapar förvärras av alltför torr miljö.

[Mimmi]

Om man tror att sköldpaddornas lösa avföring beror på för stort vattenintag finns ingen anledning att tro att njurarna ska ta skada om man minskar vattenintaget till en för djuren bättre nivå.

Anledningen skulle väl i så fall vara att miljön i övrigt är för torr för njurarnas hälsa. Möjligheter att slicka i sig dagg från växter kväll, morgon?? - för låg luftfuktighet under natten, kväll, morgon - molniga svalare dagar? Regn? Något som kanske har bidragit till ett ökat vattendrickande? Just detta problem att i fångenskap erbjuda fukt enligt artens naturliga miljö gör att jag tror att det kan vara riskabelt att ta bort vattnet. Såvida man inte lyckas skapa de förhållandena i fångenskap.

De sköldpaddor Gunnel kommer i kontakt med har ofta varit utsatta för alla de vanligaste felen och då tror jag att kosten (ärtor och hundmat) är det allvarligaste problemet och de problem som det skapar förvärras av alltför torr miljö.

Det är möjligt att för proteinrik kost är den allvarligaste orsaken till njurproblem för landsköldpaddor ev. i kombination med en för torr miljö. Jag vet inte hur vanligt det är att enbart för torr miljö orsakar njurproblem hos landsköldpaddor. Landsköldpaddor kanske inte ingår i denna grupp eller är ovanliga?:

Dock har det visat sig hos en mängd reptiler med kronisk njursvikt att inga andra utlösande orsaker har kunnat påvisas, annat än att djuret levt enbart inomhus i låg luftfuktighet under flera års tid.

För att slippa tro det ena eller andra så bör iaf regelbundna kontroller av njurfunktionen vara en hjälp till att få klarhet.

[pjevs]

hvor køber i alt det har Maskros, svartkämpe och Nässlor og meget mere har i en emil dette kan man ikke købe i danmark der en en masse piller men har hørt at man ikke må give ens skilpadde foderpiller. ud over alpin tager jeg helt fejl

[P-A]

För att slippa tro det ena eller andra så bör iaf regelbundna kontroller av njurfunktionen vara en hjälp till att få klarhet.

<{POST_SNAPBACK}>

I Gunnels kompendium under fliken Klinisk undersökning och diagnostik kan man läsa:

Urinsyra ökar vid

-grav njursjukdom,

-gikt,

-nefrakalcinos associerat med hög nivå Ca eller D-vitamin i fodret

-diet med hög protein- och ureainnehåll

Krävs minst 70% njurskada för att urat ska öka. Ca:P-kvot är bättre att följa.

Ca:P-kvot <1:1 tyder på njursjukdom. Unga växande reptiler kan ha högre fosforhalt än vuxna.

Blodprov på sköldpaddor tas helst i höger jugularven eftersom det är mycket lätt att få lymfainblandning vid provtagning på andra platser.

----

Vi har tagit blodprov några få gånger och en gång fick en sköldpadda en svullnad på halsen. Jag vill inte utsätta djuren för sådant om det inte är nödvändigt. Jag tror att de kontroller du föreslår ger fler frågor än svar.

[Mimmi]

För att slippa tro det ena eller andra så bör iaf regelbundna kontroller av njurfunktionen vara en hjälp till att få klarhet.

<{POST_SNAPBACK}>

I Gunnels kompendium under fliken Klinisk undersökning och diagnostik kan man läsa:

Urinsyra ökar vid

-grav njursjukdom,

-gikt,

-nefrakalcinos associerat med hög nivå Ca eller D-vitamin i fodret

-diet med hög protein- och ureainnehåll

Krävs minst 70% njurskada för att urat ska öka. Ca:P-kvot är bättre att följa.

Ca:P-kvot <1:1 tyder på njursjukdom. Unga växande reptiler kan ha högre fosforhalt än vuxna.

Blodprov på sköldpaddor tas helst i höger jugularven eftersom det är mycket lätt att få lymfainblandning vid provtagning på andra platser.

----

Vi har tagit blodprov några få gånger och en gång fick en sköldpadda en svullnad på halsen. Jag vill inte utsätta djuren för sådant om det inte är nödvändigt. Jag tror att de kontroller du föreslår ger fler frågor än svar.

<{POST_SNAPBACK}>

OK, då förstår jag (tror jag)

Vill bara påpeka att Gunnel i artikeln föreslår kontroller av njurfunktionen genom blodprov, denna info fick mig att tro att det går att upptäcka njursjukdom i ett tidigt stadium med blodprov:

Om nedsatt njurfunktion upptäcks i ett tidigt stadium går det ofta att med behandling och ökat vätskeintag hejda sjukdomens förlopp. Vi rekommenderar därför att man med sin reptil, precis som med andra vanliga sällskapsdjur, går till sin veterinär för en årlig hälsokontroll, och gärna kompletterar undersökningen med ett blodprov för kontroll av njurfunktionen.