Guest Maria Postat Februari 11, 2004 Share Postat Februari 11, 2004 Hej! Såg på din infosida P-A att du har en art som heter Testudo hercegovinensis. Har aldrig hört om dem och är lite nyfiken på hur de ser ut och vilket släkte de tillhör. Kollade på Chelonias hemsida och Tortoise trusts sida men kunde inte hitta någon info om dem där. Mvh Maria Link to comment Share on other sites More sharing options...
P-A Postat Februari 11, 2004 Share Postat Februari 11, 2004 Enligt den traditionella taxonomin är Testudo hermanni (grekisk landsköldpadda) uppdelad på två underarter: Art: Testudo hermanni (grekisk landsköldpadda) Underarter: Testudo hermanni hermanni (västlig grekisk landsköldpadda) Testudo hermanni boettgeri (östlig grekisk landsköldpadda) Enligt Jarmo Perälä består "Testudo hermanni-komplexet" av : Arter: Testudo hermanni GMELIN, 1789 - Hermann's tortoise / Italienische Landschildkröte / Italiensk Landsköldpadda 15-20 cm Sydfrankrike (inklusive Korsika), Italien (inklusive Sicilien och Sardinien) och östra Spanien, På Balearerna förmodligen inplanterad. Testudo boettgeri MOJSISOVICS, 1889 - Boettger's tortoise / Griechische Landschildkröte / Grekisk Landsköldpadda 20-36 cm Turkiet (europeiska delen), Bulgarien och Rumänien till Grekland, Makedonien, Albanien, Serbien, Kosovo, Montenegro och Kroatien. Testudo hercegovinensis WERNER, 1899 - Dalmatian tortoise / Dalmatinische Landschildkröte / Dalmatinsk Landsköldpadda 15-20 cm Dalmatinska kusten i Kroatien, Bosnien-Herzegowina och Montenegro Perälä följer den fylogenetiska systematiken där man inte talar om underarter. Hercegovinensis är ett namn från 1899 som han lyft fram igen. Denna art har ingått i Testudo hermanni boettgeri och skiljer sig mot dessa genom storlek, vissa detaljer i utseendet bl a hur plåtarna vid bakbenen ansluter sig till varandra och antal ägg som honorna lägger. Det finns enligt Perälä argument för att det traditionella T hermanni bör delas upp i ännu fler arter. Perälä har sett bilder på några av våra "greker" och bekräftat våra misstankar att vi har både boettgeri och hercegovinensis. I första numret av den tyska tidskriften "Schildkröten im Fokus" skriver Tomas och Sabine Winke om Testudo hercegovinensis. Perälä har beskrivit arten i "Les actes du Congrès sur les Testudos, mars 2001" Av sköldpaddorna på bilden skulle de tre närmaste vara hercegovinensis och de två bortre boettgeri. Inte lätt att se skillnad. Man måste vända på dom och se hur 7:e marginalplåten ansluter till plastron och om det finns en inguinalplåt eller inte. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest Maria Postat Februari 11, 2004 Share Postat Februari 11, 2004 Aha, intressant! Varje dag lär man sig nya saker. Brukar ni få ägg av hercegovinensis för sig eller blandar de sig med boettgeri? Mvh Maria Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mimmi Postat Februari 11, 2004 Share Postat Februari 11, 2004 Verkligen intressant. Någon som kan tipsa om en länk där man kan se exteriören lite mer detaljerat, ex v plåtarnas namn? P-A, är lite nyfiken på vilka sköldpaddorna är på bilden. Vad tillhör era hanar (enl. Peräläs m fl indelning)? Link to comment Share on other sites More sharing options...
P-A Postat Februari 11, 2004 Share Postat Februari 11, 2004 Avelsgruppen har bestått av två hanar, en av varje typ. Vem som är far till respektive kull vet vi inte. De på bilden är Fiorentina närmast sen åt vänster: Parma, Sura, Lillis och Dryope. Mimmi: båda mödrarna till dina är om vi tolkar tecknen rätt hercegovinensis. Det finns nog inte så mycket på internet än. Jag ska lägga ut ett par bilder som visar skillnaden. En sammanfattning på engelska av Vikes artikel: Testudo hercegovinensis WERNER, 1899 Link to comment Share on other sites More sharing options...
P-A Postat Februari 11, 2004 Share Postat Februari 11, 2004 Den översta bilden visar Testudo boettgeri, 7:e marginalplåten står i kontakt med inguinalplåten (den triangelformade lilla plåten i mitten på bilden som pilen pekar på). Den nedre bilden visar en T hercegovinensis. Inguinalplåten saknas helt. Hercegovinensis kan ha inguinalplåt men den är då inte i kontakt med 7:e marginalplåten. Det finns också någon skillnad som man inte kan se utvändigt + något som jag inte förstår. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mimmi Postat Februari 14, 2004 Share Postat Februari 14, 2004 Jättebra bilder! Har du även bilder som inte är så starkt förstorade, så att man ser helheten mer? Är det möjligt att artbestämma dem med hjälp av DNA, RNA? Jag menar realistiskt? Vilka gör det? Vet du, P-A, (eller någon annan!) något om detta? Link to comment Share on other sites More sharing options...
Guest Inga-Karin Postat Februari 14, 2004 Share Postat Februari 14, 2004 Hej! Kommer de möjligen från farmen i Slovenien i det forna Jugoslavien ??? Bosnien Hercegovina. Hälsningar I-K Link to comment Share on other sites More sharing options...
P-A Postat Februari 14, 2004 Share Postat Februari 14, 2004 Jag tror att dom flesta T hermanni som fötts upp i fångenskap i Europa härstammar från det forna Jugoslavien. Dom stora exportländerna när det gäller Testudo-arter har varit Marocko (T graeca) och f d Jugoslavien (T hermanni). T graeca är svårare att avla på därför är det numera vanligare med T hermanni. Efter Sovjeyunionens har stora mängder T horsfieldii exporterats från Uzbekistan och Kazachstan. Under 50 och 60-talen sålde man sköldpaddor i engelska gardencenters som kostade ungefär som en planta. Man köpte plantor och en sköldpadda och satte i trädgården på våren. Nästa vår var sköldpaddan död och man köpte en ny Link to comment Share on other sites More sharing options...
Mimmi Postat Februari 18, 2004 Share Postat Februari 18, 2004 P-A, har ni planerat att DNA-testa era "greker"? Eftersom det även finns skillnader mellan arterna (eller underarterna, raserna) som inte syns med blotta ögat, samt att det tydligen även kan vara svårt att efter utseendet artbestämma dem, så bör väl DNA (eller RNA) vara ett utmärkt hjälpmedel? Om man DNA-testar hanarna så bör väl det kunna vara en god hjälp för att artbestämma ungarna (de vars fäder är okända)? Det vore också intressant att att höra från andra grekuppfödare, om detta kommer att påverka deras uppfödning på något sätt. Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Archived
This topic is now archived and is closed to further replies.