Jump to content
Forum Sköldpaddor
Sign in to follow this  
P-A

Medelhavssköldpaddor – Hur mycket mat

Recommended Posts

P-A

Medelhavssköldpaddor – Hur mycket mat

A C Highfield

 

Det är svårt att ange "rekommenderade matmängder" till unga sköldpaddor. Det finns så många variabler inblandade och vi tror att sådana regler lika gärna är till skada som till hjälp.Några variabler är:

 

Solnings- och bakgrundstemperaturer
Daglig aktivitet ( påverkas av temperatur och ljusmängd )

Kostinnehåll (protein, fibrer, mineralinnehåll, etc. )

Ärftliga faktorer (se nedan)
Konkurens och uppträdande inom gruppen

 

Var och en av dessa faktorer har en viktig påverkan på näringsbehovet och är nästan omöjligt att uppskatta annat än på individuell nivå. Därför är ett försök att utforma en generell regel extremt svårt om inte omöjligt. Det skulle vara utomordentligt praktiskt om man kunde säga att "en 6 månaders sköldpadda som väger 50 g behöver 2 gram färska gröna blad och blommor per dag" - men tyvärr är det inte så lätt! Låt oss titta på genetiska faktorer. Till och med bland Testudo- arterna finns det stora variationer i tidig tillväxt. Jill Martin som sköter TT:s uppfödningsprojekt gör följande observationer:

 

Testudo hermanni Växer mycket fortare än T. g. ibera, även med samma mängd och typ av mat. Svårt att få en slät tillväxt med fri tillgång till mat och höga temperaturer.

Testudo graeca graeca (inkl underarter från Libyen och Marocko)Snabb tidig tillväxt jämförbar med T. hermanni men lättare att få slät. Lättare i detta avseende än T. ibera.

Testudo marginata Relativt lätt att få släta skal om man ger lämpliga mängder D3 och kalcium och proteinmängderna hålls på låg nivå.

Testudo graeca ibera Mycket benägen att utveckla buckligt skal och svår att styra. Problemen uppenbarar sig även vid marginellt höga proteinhalter (eller för mycket mat)

Testudo kleinmanni Samma iakttagelser. Mycket svårt att få en jämn tillväxt p g a svårighet att efterlikna naturen med sommardvala (estivation) och långa perioder med brist på mat.

 

Vi anser därför att även med en identisk tillgång till mat och med en identisk miljö varierar tillväxthastigheten beroende på genetiskt ursprung. Det är exempelvis lättare att få en nordafrikansk graeca graeca slät än en T. g. ibera från Turkiet. Intressant är att de arter som är svårast att lyckas med när det gäller släta skal är arter från områden där sommardvala (estivation) och vinterdvala (hibernation) förekommer. Detta minskar drastiskt det totala matintaget per år - något som få djur i fångenskap upplever. I naturen förekommer perioder med överflöd av mat (våren) och matbrist (den torra sommaren). I de flesta medelhavsländerna kläcks ungarna under september. Det är långt ifrån när mattillgången är som bäst, men det finns vanligen tillräckligt för att överleva samtidigt som äggsäcken ger näring rätt länge. Efter några månader är det dags för första vinterdvalan. Deras första verkliga födocykel börjar inte förrän på våren. Vid den tiden finns det mycket mat och tillväxten är snabb. I fångenskap tenderar mattillgången att vara konstant från kläckningen. Detta har påverkan på tillväxthastighet, bentäthet, och andra fysiologiska aspekter av utvecklingen (tidig sexuell utveckling exempelvis). Som ni kan se är det många variabler och det är mycket svårt att ange mängder för en specifik individs minimi- eller maximibehov. Personligen tycker jag att en tesked verkar lite en dag och för mycket nästa. Jag rekommenderar ständiga förändringar beroende på noggranna observationer. Om tillväxten sker snabbt och det börjar uppstå problem, försök minska temperaturen vissa dagar för att minska aktiviteten och minska behovet. Jag föredrar detta sätt före att svälta en hungrig sköldpadda. Under förutsättning att vikten är stabil eller ökar långsamt och djuret är vid god hälsa är miljömässig styrning av matbehovet säkrare och mer effektivt än att införa strikta mängder. Några matfria dagar ibland speglar naturen och bidrar till långsam jämn tillväxt med bra benformation och lång livslängd. Underlaget av jord/sand är till stor hjälp då det ger möjligheter att skapa mikroklimat genom att sköldpaddan kan gräva ner sig. Det hjälper också att reducera riskerna för sten i urinblåsan och njurstenar som förorsakas av uttorkning. Utomhusvistelse så mycket som möjligt rekommenderas.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Helena Palén Berggren

Tack P-A för intressant läsning.
Så glad att mina 2 Iberahonor från Hasse är så släta och fina, kläckta 2002.

 

Mina två hanar som är övertagna från hem där de inte fått rätt kost och miljö har inte alls släta sköldar.

2018-06-04 13.55.56.jpg

2018-06-04 13.56.34.jpg

2018-06-04 13.57.04.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this  

×