Jump to content
Sköldpaddsforum

Leaderboard


Popular Content

Showing most liked content since 2016-11-20 in all areas

  1. 9 points
    Nu har jag haft mina skogsbäckssköldpaddor "ute" i ett år (se tidigare tråd) och övervintringen fungerade bra i deras lilla hus. Enda problemet var att ventilationen var lite snålt tilltagen med tanke på att det finns en liten damm i huset, så jag fick lite mögelbekymmer. Det är åtgärdat och sköldpaddorna har haft tillgång till utomhusvistelse sedan i början på april. Är det bara det minsta sol är de ute och kyligare dagar är de inne i sitt hus (där de har tillgång till termostat-/timerstyrda värmelampor). Nu börjar jag dock känna att det är lite för litet till dem och har börjat bygga på ett större hägn med tillhörande växthus. Visst är det lite "mycket vill ha mer" men jag tycker nog att den primära orsaken är att jag, ju mer plats jag ger mina djur, ser diversa miljöer som ska till för att verkligen ha optimerat deras omgivningar. I det här fallet rör det sig dessutom om en art som spenderar nästan lika mycket tid på land som i vatten och alltså behöver väl tilltagna land- såväl som vattenmiljöer. Jag tänker faktiskt även på sikt försöka blanda två eller tre olika köldtåliga arter (som förekommer tillsammans i naturen). Det är ett större projekt, men ett som jag ser fram emot att få genomföra och följa. Planen är alltså att de ska kunna gå in i växthuset och värma sig under kallare dagar och sedan även sova där hela vintern. Än så länge har jag bara fått grävt ut för växthussockel och damm/hägn. Höggravid sambo med för storleksjämförelse. Det "gamla" hägnet/huset tas över av en grupp boxsköldpaddor.
  2. 8 points
    När jag skulle ta hand om min första boxsköldpadda för ganska många år sedan, en Terrapene, sökte jag väldigt mycket om skötsel på nätet och fick många träffar med i stort sett samma skötselråd. Om jag hade nöjt mig med den informationen skulle mina simmande och dykande små blötdjur till sköldpaddor aldrig ha fått mer än ”ett grunt fat med vatten, inte djupare än att huvudet lätt kan hållas över vattnet”. Intrycket man får är ju att de riskerar att drunkna och jag skulle aldrig ha vågat prova med något större bad eller med dammen i hagen som jag nu har och som de verkligen uppskattar. Det var när jag fortsatte att söka på olika språk och på hur de lever i det vilda snarare än på skötselråd som jag insåg att de nog helst skulle ha ett litet träsk, inte ett litet fat, trots att det är en landlevande art. Om man söker på en art på nätet får man ofta en hel del träffar som publicerar i stort sett samma information. Det är lätt att dra slutsatsen att den här informationen är ”sann” eftersom det är så många som är eniga om den. Alla säger så, då måste det vara sant. Så kan det vara. Men hur har de olika sidorna fått fram informationen? Har de gjort egen research eller forskning? Har de oberoende av varandra kommit fram till samma slutsats? Det kan vara så att alla dessa sidor har kopierat informationen av varandra (med smärre omskrivningar) i långa kedjor som leder tillbaka till en enda källa. Om det inte finns någon källhänvisning vet man inte vad det är för källa, eller när informationen först publicerades. Det finns alltså en viss risk att informationen är felaktig eller inaktuell, trots att den har fått stor spridning (det är ju inte ett särskilt ovanligt fenomen på internet, oavsett ämne). Jag menar inte att man ska avfärda någon information, bara att man verkligen behöver lägga ner en hel del tid och kraft på att utvärdera information. Om man till exempel misstänker att många sidor slentrianmässigt kopierat varandra är det klokt att bunta ihop dem och betrakta dem som en enda träff, så att det blir en rättvisande balans mot annan information. Annars kan en ensam sida med alternativ information drunkna i mängden och bli betraktad som en avvikande minoritet, trots att den eventuellt är både seriösare och mer aktuell. Några exempel på hjälpfrågor man kan ställa sig för att värdera information utifrån sammanhanget där den är publicerad: Vad handlar sidan (alltså hela websidan) om egentligen? Handlar den om just din art, eller om just sköldpaddor? Handlar den om reptiler? Handlar den om djur och natur på platsen där din sköldpadda lever i det vilda? Handlar den om akvarie-/terrariedjur? Handlar den om djur och ”djurhobby” i största allmänhet? Handlar den om djurfoder eller djurtillbehör? Handlar den om allt möjligt? Vem är avsändare, vem äger och förvaltar websidan? Är det någon (person, institution, förening eller företag) som bedriver eller samlar forskning i ämnet eller som på annat sätt arbetar med och studerar ämnet, till exempel en veterinär, bevarande- eller viltvårdsorganisation, seriös djurpark eller uppfödare, seriöst forum? Är det en person som skriver om egna iakttagelser av sköldpaddor i naturen? Är det en person som skriver om just sin sköldpadda? Är det ett företag som tillverkar och/eller säljer produkter för djur? Är det en zoobutik? Är det en tidning eller liknande om djur? Har sidan annonser? Vad är avsändarens syfte med att publicera informationen? Vill avsändaren förmedla och diskutera information, kunskap och nya rön? Har avsändaren ett genuint, personligt eller yrkesmässigt, intresse för att sprida information om ämnet? Har avsändaren lagt upp information som ett tillbehör eller en service vid sidan om sitt egentliga syfte med sidan? Har avsändaren velat ”fylla upp” till exempel en hobbysida genom att samla stora mängder kortfattad information om många olika djur? Finns det någon sorts källhänvisning vid informationen? I en formell käll-lista efter en artikel eller uppsats ska källorna anges med författare, publikation och datum. (Sök gärna på källorna och kontrollera kvaliteten och om det finns vägar till ytterligare information.) I andra sammanhang kan källan anges till exempel vid ett citat eller i en löpande text med diverse insprängda citat och hänvisningar. I en vanlig forumkonversation kan det finnas informella källhänvisningar, ”jag läste i den och den boken...”, ”veterinären sa...”. Om det inte finns källhänvisningar till en text kan det bero på att den är ”snodd” från en annan sida och möjligen lite omskriven för att man vill dölja detta. Det kan också bero på att texten är förstahandsinformation, det vill säga avsändaren (eller den som skriver för avsändaren) är källan och det du läser är dennes egna iakttagelser och slutsatser. Vilket ”format” har informationen? Det är ibland ganska lätt att se om information på olika sidor i själva verket kommer från samma källa som har blivit kopierad många gånger. Även om texten har skrivits om en del brukar man se att den har ungefär samma längd och är uppdelad i ungefär samma stycken och att det väsentliga innehållet är identiskt. Svaren på de här frågorna leder inte på något enkelt och självklart sätt till svaret på hur man ska värdera informationen, där får man använda sitt sunda förnuft och sin ”näsa”. En privatperson som publicerar något om just sin sköldpadda kan ju antingen vara väldigt kunnig eller ha noll koll. Ett företag som tillverkar djurfoder kan vara multinationellt och i första hand vinstdrivet, men det kan också vara mer eller mindre ideellt och drivet av ett genuint intresse för en viss art. Information kan fortfarande vara giltig trots att den är gammal, osv osv. Det viktiga är att ställa sig frågorna, tänka till i varje enskilt fall, söka mycket och envist fortsätta söka, betydligt djupare än till de första träffarna man får. Blötdjur på simtur:
  3. 7 points
    P-A

    Bok

    Jag har för några veckor sen börjat skissa på en e-bok om skötsel av Testudo-arter. Om projektet går i land kommer jag att låta någon eller några granska innehållet innan publicering.
  4. 5 points
    Lucky male, caught him mating with both females today
  5. 5 points
    Ja, det är en del pyssel, men som tur är tycker jag att det är väldigt roligt också 😀 Nu är sockel äntligen färdig!
  6. 5 points
    Har pysslat lite i sköldpaddsrummet och byggt lite nya terrarier. De blir kanske inte jättefancy och jag tycker alltid att allt blir lite för smått när jag väl är färdig, men de ska nog fungera bra. Jag har börjat använda dammduk till vattenpölarna i mina terrarium och tycker att det funkar väldigt bra. Det stora terrariet är lite äldre och har hunnit växa till lite.
  7. 4 points
    Hej ! Det blev lite sent i år , men nu är subtratet i lådan förnyat. I år bytte vi inte allt substrat utan rensade bort en del , delade växterna och tog bort rötter . Sen blandade vi i rejält med ny fin jord/sandblandning . Nya fina lampor och nytt hö ( byts betydligt oftare ) ,så nu är vi rustade inför vintern . Det gör faktiskt en hel del på sig att byta både HIDlamporna och dagsljusrören . Känns skönt Hälsningar Annette
  8. 4 points
    Vi har i höst kläckt fram några ungar av Testudo hermanni födda i slutet av november. Den minsta vägde 5 g vid kläckning. Vi är mycket angelägna om att de den första tiden ska ha en så naturlig miljö som det går att skapa. Det finns i lådan en rejäl gräsplätt som hålls vid liv och frodas med hjälp av T5 HO dagsljusrör. Denna utnyttjas av ungarna för att få naturligt skydd och fuktig miljö i den annars extremt torra inomhusluften vintertid. Födan består av hemodlad Tortoise mix, torkad maskros och svartkämpe. Aldrig sallad. De växer långsamt och visar ett naturligt skyggt beteende. De kommer att få en kortare dvalning i 4-5° i samma miljö vilket kommer att bidra till en fortsatt långsam tillväxt. Första bilden visar dagtid och den andra hur det kan se ut efter "läggdags".
  9. 4 points
    Fantastiskt nöjd med de bägge Sunblaster 54W som jag just packat upp och installerat i vinterväxthuset! Efter att ha sett effekten hamnade de på en lite högre höjd än jag hade tänkt :D. Jag har monterat dem längst ut på var sida av "multihängaren" för 7 lampor så att det blir en lucka i mitten. Tanken var att när den då hänger längs mittstången i taket finns det plats att hänga ner annat också, och det fungerar perfekt. Bra eftersom jag i stort sett bara har mittstången att hänga från.
  10. 4 points
    Hej, tänkte dela med mig av lite foton jag tog Florida Keys i Juli. Håller tummarna att dom kommer inte kommer bli allt för påverkade av orkanen Irma. En del är lite "off-topic" men kanske kan vara intressant i alla fall. :-) Besökte Sea Turtle Center, The Turtle hospital i Marathon Florida Keys. Deras största inkomst källa är guidade turer av anläggningen och av sponsorer. Man kan få mer information på deras Hemsida http://www.turtlehospital.org Sköldpaddor som tas omhand har oftast samma "problem". Vanligast är FP virus (fibropapillomatosis) herpes liknande virus. Man skär bort utväxterna och låter sköldpaddan återhämta sig och bilda antikroppar vilket tar ca 1 år, låter som att dom flesta blir utsläppta igen. Skador orsakade av båtar. Man kallar skador orsakade av båtar som gör att sköldpaddorna inte längre kan dyka, om jag förstod det rätt så vet man inte till 100% orsaken, om det bildas luft under skalet som gör att sköldpaddan inte kan dyka, dessa sköldpaddor blir inte utsläppta igen, på centret fäster man blytyngder på skölden som hjälper sköldpaddan att dyka. På centret kallar man det bubbelbut syndrom. Skador orsakade av hajar är också ganska vanliga, man har som policy att om sköldpaddan bara har förlorat en flipper så kan den släppas ut igen, men sköldpaddan nedför har förlorat båda så den kommer aldrig att bli utsläppt igen, man kommer att försöka skapa proteser till Kevin. Det är också vanligt att sköldpaddor sväljer plastpåsar mm (ser ut som maneter), det gör till slut att sköldpaddan blir förstoppad och inte längre kan dyka utan flyter på ytan.. Vet inte om det är fallet med sköldpaddan nedan. Inte helt enkelt att ta blodprov på en patient som inte vill samarbeta. Dom hade precis fått in en nykläckt sköldpadda som var för svag och inte lyckades ta sig ur nästet. Dom kommer mata upp sköldpaddan och sedan släppa ut den så fort som möjligt. Behandlings rummen på centret Lite blandade bilder från anläggningen. Jag kan absolut rekommendera ett besök på centret, det var väldigt intressant guidening dessutom så sponsrar man dom genom besöket. Det finns väldigt mycket att se och att göra i Florida Keys och key west, dom har också ett delfin center, men kändes mer som att det var för turister än för att bedriva forskning eller hjälp delfiner. I florida har man stora problem med invasiva arter, florida keys är inget undantag. Det finns gott om gröna leguaner, lokal befolkningen har olika uppfattningar om dom är en pest eller om dom bidrar till turism, det finns till och med en Facebook grupp för dom som jagar gröna leguaner i florida keys. Man ser dom i dussintal om kör mellan öarna på flordia keys, även en hel del påkörda. Om ni har besöker florida keys, missa inte att hyra kanot i Marathon. Vi såg små hajar, och manatees (sjökor) från kanoten, sjökorna var nyfikna kom fram till kanoten, väldigt häftig upplevelse att se så imponerande djur i naturen. En av sjökorna har skador från en propeller på ryggen, det verkar tyvärr rätt vanligt.. /Anders
  11. 4 points
    Jesper Arnö (veterinär som har sköldpaddor): Jag har inga invändningar. Jag vill påstå att det finns en orsak till att vi inte har sköldpaddor i Sverige (antalet vilda reptilarter är generellt tämligen blygsamt) och de flesta av de arter vi har kommer från väsentligt varmare klimat. Utomhusvistelse är fantastiskt, och definitivt något att uppmuntra om det görs på ett genomtänkt sätt. Att bara stoppa ut djuren i kala baljor utomhus, eller att ha sköldpaddor ute året runt är i mina ögon dock inte genomtänkt, och kan i slutändan stressa-, eller i värsta fall göra djuren sjuka. De allra flesta sköldpaddsarter bör ges möjlighet att komma in i lä, med möjlighet att värma upp sig (värmelampa dagtid, evt. värmetak eller liknande nattetid) under regniga/kalla dagar (när de hålls utomhus dygnet runt/längre perioder i Sverige). Detta, precis som P-A nämner, på grund av att antalet soltimmar samt medeltemperaturen här generellt är för låga. Eftersom det är växelvarma djur vi pratar om kommer deras kroppar att gå på ”sparlåga” i de kalla perioderna. Detta är inget de dör av med detsamma, men på sikt kan det definitivt vara skadligt och alltså något som bör undvikas. Man måste alltid tänka långsiktigt när man håller på med sköldpaddor och man kan absolut hålla liv i en sköldpadda i många decennier även om de går under riktigt dåliga förhållanden. Växthusmiljöer och tillskottsvärme under kallare dagar/perioder och möjlighet för djuren att själva välja om de vill sola i växthuset eller utomhus är vägen fram om ni frågar mig. Då erbjuder vi sköldpaddorna högre medeltemperaturer, konstanta möjligheter att termoreglera och maximalt med soltimmar.
  12. 4 points
    Många arter av sköldpaddor är soldrivna och behöver all typ av strålning som solen ger oss, ljus, UV-strålning (UVA och UVB) och värmestrålning. Jag tror att antalet soltimmar i vårt land inte är tillräckligt för att sköldpaddorna tillräckligt ofta kommer upp i ”Prefered Optimal Temperature Zone” (POTZ). Sköldpaddorna får upp sin kroppstemperatur genom att under sin aktiva period sola och påverkas då av värmestrålningen som gör att kroppen kan ackumulera värme tills önskad temperatur uppnås. Viktigt är också att sköldpaddan kan söka skugga och skydda sig mot en alltför hög temperatur. Omgivande temperatur på 25° och ingen värmestrålning innebär att kroppen kommer upp i 25°. För att alla kroppsfunktioner ska fungera optimalt krävs optimal kroppstemperatur. Det som händer på sikt om kroppsfunktionerna inte fungerar optimalt tillräckligt ofta och länge är t ex att immunförsvaret påverkas negativt och sköldpaddan blir sjuk och/eller mindre motståndskraftig mot t ex parasiter. POTZ kanske varierar mellan olika arter och hur lång tid och hur ofta de behöver komma upp i temperatur likaså. Har sett uppgifter om POTZ för solande landsköldpaddor ligger vid 35-37°. Hur snabbt de går ner i kondition av för lite uppvärmning under aktiva perioder är också art- och individberoende. Vi tog för många år sen över en grupp som hade gått utomhus i södra Sverige under sommarhalvåret. De var i dåligt skick och fick behandlas mot flagelater och en fick sköldröta. De har i över 15 år varit hos oss och vi har försökt hålla dem i medelhavsklimat med hjälp av växthus, värmelampor och utomhushagar samt värmetak och värmefläkt vid behov.
  13. 4 points
    Idag 19 maj tog vi en liten promenad runt ett hotellområde några mil öster om Antalya Turkiet. Vi såg då en hona som gick omkring och betade. Vi följde henne ganska länge för att studera beteendet, hon flyttade sig c:a 100 m. När vi skulle gå därifrån hittade vi en liten unge på troligtvis runt 30 g som låg helt öppet. Efter en stund flyttade den sig någon meter och sökte skydd under pinjebarr.Alltid spännande att hitta så små sköldpaddor i naturen.
  14. 4 points
    Föräldrarna bor året runt i ett litet uppvärmt uthus.
  15. 4 points
    Kom över ett gäng Terrapene till, en grupp T. o. ornata och en ensam T. coahuila. Sistnämnda har rätt tråkigt skal och ornatornas näbbar behöver en omgång men de verkar pigga och äter med god aptit. Väldigt charmiga paddor!
  16. 4 points
    Vi har haft väldigt växlande temperaturer under vintern och våren, relativt mild vinter, varm Februari med temperaturer drygt 20 grader, kallare i Mars med kalla nätter, hade varit intressant att se om sköldpaddorna var aktiva i Februari redan. I dag tog jag mig i alla fall iväg till huntley meadows park, alltid lika spännande för man vet aldrig vad man får se. :-) En av dom första sköldpaddorna jag fick syn på var en Clemmys guttata, riktigt kul, första gången jag sett en i naturen efter 1 år i USA. :-) Hoppas på att se fler arter i år, har fortfarande inte sett någon box turtle. DSC02563 by Anders O, on Flickr DSC02545 by Anders O, on Flickr Ca 100 meter längre bort försökte en chrysemys picta picta åka snålskjuts på en Chelydra serpentina. DSC02575 by Anders O, on Flickr DSC02638 by Anders O, on Flickr DSC02580 by Anders O, on Flickr Det finns dessvärre gott om Trachemys scripta elegans i virginia. DSC02597 by Anders O, on Flickr Solande sköldpaddor som fått besök av en and. DSC02619 by Anders O, on Flickr Såg också två olika ormar, någon som vågar sig på en gissning om vilka arter det är?? DSC02542 by Anders O, on Flickr DSC02531 by Anders O, on Flickr Mvh Anders
  17. 4 points
    Efter dvalningen flyttas de till en större låda som är förberedd så att de kan beta fritt av i lådan odlad Tortoise mix och gräva in sig i gräs. Det finns också en opuntia-planta som så småningom kommer att börja gnagas på och tillsammans med torkade växter utgöra föda fram till att vilda växter börjar finnas. Ett mål är att inte ge sallad till ungar så länge de finns kvar hos oss. Det stora målet är att ge våra ungar som kläcks en så naturlig start som möjligt med den begränsade kunskap vi har och med de begränsade biotoper och klimat vi kan erbjuda.
  18. 4 points
    Fick hem en T.c.major här för ett tag sedan och oj vad han badar. När man ser dem i vatten tycker jag att man tydligt kan se hur de liknar de mer akvatiska emydiderna.
  19. 3 points
    Från Marion Minchs tyska sida: http://www.schildifutter.com/ Terrarium plant (back to home) Plants you can use also on tortoise tables as well as outside. muehlenbeckia sp B (back) Baby's Tears Helxine soleirolii C (back) Callisia Callisia repens E (back) Epipremnum * Epipremnum aureum H (back) Hosta Hemerocallis sp. K (back) Kalanchoe Kalanchoe blossfeldiana N (back) Nephrolepis Nephrolepis sp. P (back) Polystichum Polystichum sp. S (back) Spider plant Chlorophytum T (back) Tradescantia Tradescantia sp. Pot Plant (back to home) The plants which are presented here are useable for torts as well:-) Palma spec. Musa spec. muehlenbeckia sp A (back) Aloe Aloe vera Anredera Anredera sp B (back) Baby's Tears Helxine soleirolii C (back) Callisia Callisia repens Camellia Camellia japonica Chinese hibiscus Hibiscus rosa-sinensis Chinese lantern Abutilon E (back) Epipremnum * Epipremnum aureum K (back) Kalanchoe Kalanchoe blossfeldiana O (back) Opuntia Opuntia sp Opuntia Opuntia subulata P (back) Prickly pear Opuntia ficus-indica S (back) Schlumberga Schlumberga Sparmannia africana Sparmannia africana Spider plant Chlorophytum T (back) Tradescantia Tradescantia sp.
  20. 3 points
    Jag har för ett tag sedan insett att det inte är realistiskt att hinna bli färdig för inflyttning i år så jag har bara gått och mysbyggt lite när jag haft tid. Dammen är ny iklädd sin höstskrud och jag ser fram emot att se vad som växer upp till våren. Jag har använt mycket av toppskiktet som skrapades av vid utgrävningen till att täcka kanterna på dammduken och där har mossan på många ställen redan tagit sig fint.
  21. 3 points
    Nej, det har varit mycket annat senaste tiden så det blir nog först dammpremiär till våren. Jag har dock fått upp stommen till växthuset i helgen så jag hoppas fortfarande kunna låta de aktuella paddorna spendera vintern där ute.
  22. 3 points
    Har inte haft så mycket tid att mura men har börjat få upp staketet. Även om jag fick planat ut det rejält när grävare var här har jag fortfarande en del lutning hägnet och jag valde att bara låta staketet följa denna. Jag har även en stor stubbe och några större stenar som jag får parera för men jag har satsat på plats före estetik och låter det bli lite snett. Även dammens bortre strand måste höjas ännu mer så att jag kan utnyttja så mycket av den som möjligt. Regnet som kom i veckan var uppskattat, hoppas kunna fylla det mesta av dammen på naturlig väg. Första reptilen har även provsimmat den - jag fiskade upp en kopparödla ur dammen igår.
  23. 3 points
    Artikel i Vestmanlands Läns Tidning Sköldpaddorna blir fler i Skitviken – men klarar äggen vintern? Nu är de två – minst. Sköldpaddorna blir fler i Skitviken. De verkar trivas. Betyder det att de kan föröka sig och översvämma våra vattendrag? Den lokale sköldpaddsexperten Per-Anders Barkskog tror inte det. Sköldpaddorna i Skitviken har blivit en följetong och stort diskussionsämne bland västeråsarna. Den förste sköldpaddskändisen var Sköldis (först kallad Skalman) som överlevde många år. Nu finns det nya sköldpaddor i viken. Det är okänt om de har rymt eller om de är avsiktligt utsläppta. Västeråsaren Roland Moberg har tidigare sett en ny sköldpadda. Han blev förvånad när han såg två ligga och mysa på en sten. Han fick fram kameran. – Man får ha en kamera med bra zoomning, eftersom sköldpaddorna dyker om man försöker närma sig, berättar han. Bilderna skickades till västeråsaren och sköldpaddsexperten Per-Anders Barkskog, som har fött upp sköldpaddor i många år. Han har dessutom ett nätverk av vänner och bekanta i branschen i Europa och Nordamerika. Han satte sig omedelbart vid datorn och visade bilder för andra experter. Tillsammans kom de fram till artbestämningen: – Två Trachemys scripta scripta enligt mig, en svensk veterinär med stort sköldpaddsintresse och en tysk som har skrivit flera böcker om vattensköldpaddor. För oss som inte talar latin så handlar det om en underart med det svenska namnet gulbukad vattensköldpadda. Den kommer ursprungligen från Nordamerikas sydstater och var mycket vanlig i djuraffärer för några år sedan. Problemet är bara att sköldpaddor kan bli en riktig pest om de förökar sig. EU har stämplat den om en invasiv art som kan slå ut andra lokala djurarter. I södra Europa har den spridit sig i vattendragen och ställt till stora problem. Numer är det därför handelsförbud på dessa sköldpaddor i EU. De som redan finns i svenska hem får vara kvar, men får inte förökas eller säljas vidare. Per-Anders Barkskog tror och hoppas att det är för kallt för dessa sköldpaddor att föröka sig utomhus i Sverige. Han berättar att han själv har försökt att få sköldpaddsägg att kläckas utomhus i svensk jord. – Det har inte lyckats. Det var för kallt. Han är säker på att samma sak gäller för de gulbukade vattensköldpaddorna i Skitviken: – Kan överleva i naturen i Sverige en tid men vi har för kort sommar, för låg genomsnittstemperatur och för få soltimmar för att de ska föröka sig. Framtiden får avgöra om han och hans expertkollegor har rätt. Naturvårdsverket har en sida om främmande arter i svensk natur, där det varnas för att släppa ut sina sköldpaddor i naturen: "Rödörad sköldpadda och gulbukad sköldpadda är vanliga terrariedjur som ibland släpps ut i naturen när ägarna tröttnat på dem. Även om sköldpaddorna inte reproducerar sig i Sverige, kan de leva länge och orsaka stora problem för andra vattenlevande djur, då de är mycket framgångsrika jägare." Per-Anders Barkskog och hans vänner har också diskuterat den gamla lokala sköldpaddskändisen Sköldis/Skalman. Jourhavande zoolog på Naturhistoriska riksmuseet artbestämde den till rödörad vattensköldpadda (Trachemys scripta elegans), men Barkskog och hans vänner ansåg istället att det handlade om den snarlika och ganska närbesläktade Pseudemys concinna, som på engelska kallas "river cooter".
  24. 3 points
    Så är det snart dags att mura sockel till växthuset.
  25. 3 points
    Ägaren hittade den via gruppen "Kungälvs bortsprungna djur !" Där någon hade lagt in länk till mitt facebookinlägg.
  26. 3 points
    Det ser härligt ut, ska bli roligt att följa! Jag känner igen det där "mycket vill ha mer" :D. Varje gång man ger dem större utrymme och mer variation så förstår man ändå hur långt det är kvar till en verkligt naturlig miljö.
  27. 3 points
    30 juni kl 9 på morgonen. Västerås Belysningsstyrka: 105000 lux UV-index: 3 UVB-mängd: 120 mikrowatt/kvadratcentimeter Skuggtemperatur: 21° En solande mörk hane Testudo graeca ibera: Yttemperatur ryggsköld 34° Yttemperatur buksköld 27° Bilden tagen när han har sökt sig till skugga. Han solade med baken mot solen.
  28. 3 points
    Den viktigaste beståndsdelen i födan för de flesta arter av landsköldpaddor är råfiber. Matsmältningssystemet är anpassat för att bryta ner fibrer till energi mm. Fiberhalten är som lägst och proteinnivån som högst när växterna växer till sig. Denna period är kort i sköldpaddornas naturliga områden men lång hos oss p g a klimatet. Viktigt med variation, hög fiberhalt, låg nivå av protein och kolhydrater. Klöver och raps bör endast ges i mycket begränsad mängd som variation p g a hög proteinnivå. Någon extra vitamintillförsel behövs inte. A och E får dom genom den vegatabiliska födan. Vit D3 genom UVB-strålning. En period under sommaren med sparsam och mycket mager kost bidrar till ett nödvändigt uppehåll i tillväxt och reproduktion. (Källa: Artikel i DRACO Nr 54 skriven av Markus Baur som bl a forskar om sköldpaddors matsmältningssystem).
  29. 3 points
    Årets första kläckt 27 maj:
  30. 3 points
    Idag föddes en liten Malacochersus tornieri
  31. 3 points
    Idag 19 mars kl 12 med sol i Västerås ligger UV-index på 1,6 Samma som i slutet av september.
  32. 3 points
    Vill bara meddela att allt är bra med ögat och sköldpaddan. Första dagarna tyckte jag att ögonlocket verkade lite torrt och "trångt" på mornarna innan jag sköljt och droppat, men det gick över efter några dagar och sedan har allt varit normalt. Jag fortsatte med dropparna (Oxyal) ändå, men nu har jag slutat. Tack för hjälpen!
  33. 3 points
    Nu börjar det bli fart på paddorna igen efter vintern. Temperaturen ligger runt 23-24 C om dagen och aptiten, både på mat och annat har infunnit sig
  34. 3 points
    Hittade idag denna lilla krabat i lådan hos vårt par av T graeca. Äggen las i mitten av november för 99 dagar sen. Det tog en månad längre tid än de ägg vi placerar i kläckare.
  35. 3 points
    Hej Henry, Du vet uppenbarligen hur din sköldpadda ska ha det "egentligen" och så har han det också, med utehage och allt, större delen av tiden. Jag känner mig inte alls oroad för din sköldpaddas väl och ve bara för att han ibland får böka runt bland kuddar på de villkor som du beskriver. Det är en aktiv och utrymmeskrävande art och han har det lite trångt och tråkigt under en begränsad del av året. Skogspromenaderna låter som en fantastiskt trevlig berikning och jag skulle nog personligen nöja mig med dem, men det är förstås väderleken som styr hur ofta det är möjligt. Jag har aldrig haft någon ryss, men jag har förstått att det är lite som att ha en treåring ungefär :D. MEN... Det har tagit många år att börja få död på föreställningen att en sköldpadda kan hållas frigående i en bostad, som en hund eller katt, eller att man kan mata den med nästan vad som helst. Jobbet är långtifrån klart och det försvåras verkligen av att det finns fullt av bilder och filmsnuttar med sköldpaddor på golv och bord och i soffor. Ofta är de tillsammans med katter eller andra djur. Ofta blir det bråk och det är kul och gulligt, det filmas och läggs upp. Ofta matas sköldpaddorna med bananer, smörgåsar, glass... Problemet är inte de som vet hur deras sköldpadda ska ha det men som ändå ibland låter den besöka en onaturlig miljö av någon anledning. Problemet är de som inte ens kommer på tanken att kolla upp hur den ska ha det. Vad finns det för anledning för dem att ifrågasätta om deras dåliga miljö är lämplig eller inte när den hela tiden bekräftas av andra? Att forska om sköldpaddors miljö och beteende och sprida information är viktigt, men det är inte något som alla kan eller vill ägna sig åt. Men alla kan ägna sig åt att INTE sprida felaktig information. Alla som egentligen har koll men ibland låter sköldpaddan ta en sväng på mattan eller käka något mindre nyttigt, sprid inte det! Det är bara en kort stund, ja, men det står väl inte skrivet på bilden? Det kan verka petigt och meningslöst att klaga, men det är det inte. Det är jättestor skillnad på toppresultatet av en bildsökning på "sköldpadda husdjur" eller "pet tortoise" nuförtiden, jämfört med för sådär tio år sedan, knappt några golvbilder alls. Det är också ett önskemål på det här forumet att vi undviker onaturliga bilder. En del tolkar det som ett slags snobberi, men det kan jag försäkra (och jag är helt övertygad om att jag talar för allas räkning) att det inte är. Det är för alla golvpaddor därute. Jag vet att jag själv ibland delar olämpliga "jättegulliga" bilder utan att tänka mig för, trots att jag försöker. Jag tar tacksamt emot klagomål på det :).
  36. 3 points
    Sarina Wunderlich har skrivit en doktorsavhandling om ljusets fysik, är intresserad av sköldpaddor och är medlem i DGHT (Tyska reptilföreningen) Hennes website Licht im terrarium är mycket omfattande. Hon förklarar bl a varför vanlig LED-belysning inte är bra terrariebelysning. Bristen på UVA gör att reptilerna vars syn påverkas av UVA ser ljuset som färgat fast vi ser det som vitt. Om man som Solar Raptor lägger in UVA i LED-belysningen löser man problemet. http://www.licht-im-terrarium.de/ http://www.skoldpaddsgrejer.se/belysning/led-belysning-reptil/
  37. 3 points
    Jag beslutade mig för att lyssna på ditt råd att göra en landdel så att karet utnyttjas för mest vatten, så här blev det
  38. 3 points
    Liten film om sköldpaddorna i Namibia och Sydafrika. https://youtu.be/txY9quHvyfE
  39. 3 points
    Jag har staket runt hagen i form av betongblock som sitter ihop. De kan gå in i växthuset när de vill där de har bolådor med värmetak och värmelampor. Alla växter i hagen är ätliga. Jag har ställt ett gammalt fönster så de kan ligga och sola/värma sig under eftersom det blir varmare där. Kanske inte syns på bilderna men det är kuperat med stenar och kullar så de har mer variation i miljön än bara plan mark. Sen är ju utehage en process. Man hittar alltid nåt man vill förbättra etc
  40. 3 points
    Några bilder från mitt växthus med innehage/låda och utgång till stora utehagen. Inne i pallkragen bor ungarna. De måste bäras ut och in då de har egen pallkrage i utehagen.
  41. 3 points
    Exciting, saw my Malacochersus female digging today. She's been a bit restless for some days, so I assume she'll lay soon
  42. 3 points
    Nu är det julpyntat hos sköldpaddorna, både dom som bor inomhus och dom som bor utomhus. Självklart på timers och/eller placerat så att det inte beräknas störa dygnsrytm/dvala
  43. 3 points
    Solplatsen: En HID-lampa ger mycket bra ljus, UVA och UVB plus värme. Vilken styrka man väljer beror på hur högt man kan sätta lampan. Generellt gäller att det är bättre med ett högre watt-tal på högre höjd än ett lågt watt-tal på lägre höjd. Se beskrivning av respektive lampa för rekommenderad höjd. HID-lamporna är dyrare i inköp initialt eftersom det behövs ett externt drivdon men lamporna håller längre än andra typer av lampor och drar mindre el. Har man vuxna sköldpaddor bör man skapa en större sammanhängande uppvärmd yta. Det är då lämpligt att komplettera med en 60 W heating lamp som riktas vid sidan av HID-lampan. Denna värmelampa som inte ger något ljus ger värmestrålning av andra våglängder som ger en behagligare värme än vad man kan få från ”ljuslampor”. Yttemperaturen på solplatsen bör ligga runt 35° C. Man mäter enkelt yttemperaturen med en IR-termometer. Allmänbelysning: En lysrörsramp för rör som kallas T5 HO (High Output). De ger mycket högre belysningsstyrka och flimrar mindre än de traditionella T8-rören. Välj helst 54 W, ju längre rör desto högre belysningsstyrka. Sätt rampen på 30-40 cm höjd. För att få en optimal ljusmiljö väljer man 2 x 54 W med ett dagsljusrör och ett UV-rör. Viktigt att det finns gömställen så att djuren kan söka skugga vid behov. Bilden visar att två lampor av typ flood/widebeam ger en bättre värmebild än t ex en lampa av typ spot.
  44. 3 points
    Utdrag ur en text skriven av Andy Highfield Tortoise Trust. Grundläggande försiktighetsåtgärder när man har fler sköldpaddor tillsammans Ju större grupp och fler inkommande och utgående djur du har desto större är risken att djur smittas eller överför sjukdom. De säkraste grupperna är sådana som är små i antal och är stabila utan nyanlända. Stora samlingar med många olika arter tenderar att ha mycket större problem än små, stabila och specialiserade grupper. - Karantän för alla nya ankomster i minst 6 månader, företrädesvis ett år eller 18 månader. - Håll karantändjur helt separat från alla andra djur Blanda inte arter Grupper med blandade arter tenderar att ha mycket dåliga total överlevnad. Håll arter (och geografiska underarter) separat. Att blanda 'Moriska sköldpaddor från Turkiet med dem från norra Afrika är definitivt inte en bra idé. Det råder ingen tvekan om att de mer känsliga nordafrikanska underarterna drabbas av en mycket ökad grad av sjukdom och dödlighet. När de hålls separat finns inget sådant problem. Det är enligt Tortoise Trust en kombination av att anta goda allmänna hygienåtgärder och att hålla endast naturligt tillsammanslevande arter tillsammans som man får friska och livskraftiga grupper. Om sköldpaddsarter från vitt skilda bakgrunder blandas på måfå, råder det ingen tvekan om att en del inte kommer att ha någon naturlig immunitet mot organismer som är normalt förekommande hos andra.
  45. 2 points
    Skönt att kunna bada lite när det är riktigt varmt, Caesar har grävt ner sig inne i minidrivhuset. Jag är alltid lika fascinerad av det, supervarmt därinne. Självklart öppnar jag, men det är ju väldigt varmt när han väljer platsen också.
  46. 2 points
    Den har fått några syskon.
  47. 2 points
    Ca 2 veckor i lådan utan kläckare och ca 60 dagar i kläckare. Fuktighet 80% och värme 31,5 grader. Ligger i kokosfib som är fuktad. Vikten på de nykläckta är 17g, 19g och 20g. På två hade gulsäcken redan dragits in och de hade grävt ner sig i kläckningslådan. 70w HID och en gammal t8 ramp. Bättre ramp på väg.
  48. 2 points
    Jag brukar rekommendera låda i st f friland första sommaren. De kan vara mycket svåra att hitta annars.
  49. 2 points
    Två pallkragar högt och tre på längden. Nättak med gångjärn för att skydda små sköldpaddor mot angripare.
  50. 2 points
    And now I found 2 eggs! Well covered up.
×