Leaderboard

  1. P-A

    P-A

    Admin


    • Likes

      149

    • Content count

      9 656


  2. Jeppe

    Jeppe

    Medlem


    • Likes

      47

    • Content count

      421


  3. Regna

    Regna

    Medlem


    • Likes

      41

    • Content count

      497


  4. Testudo hermanni b

    Testudo hermanni b

    Medlem


    • Likes

      35

    • Content count

      202



Popular Content

Showing most liked content since 2016-06-22 in all areas

  1. 8 likes
    När jag skulle ta hand om min första boxsköldpadda för ganska många år sedan, en Terrapene, sökte jag väldigt mycket om skötsel på nätet och fick många träffar med i stort sett samma skötselråd. Om jag hade nöjt mig med den informationen skulle mina simmande och dykande små blötdjur till sköldpaddor aldrig ha fått mer än ”ett grunt fat med vatten, inte djupare än att huvudet lätt kan hållas över vattnet”. Intrycket man får är ju att de riskerar att drunkna och jag skulle aldrig ha vågat prova med något större bad eller med dammen i hagen som jag nu har och som de verkligen uppskattar. Det var när jag fortsatte att söka på olika språk och på hur de lever i det vilda snarare än på skötselråd som jag insåg att de nog helst skulle ha ett litet träsk, inte ett litet fat, trots att det är en landlevande art. Om man söker på en art på nätet får man ofta en hel del träffar som publicerar i stort sett samma information. Det är lätt att dra slutsatsen att den här informationen är ”sann” eftersom det är så många som är eniga om den. Alla säger så, då måste det vara sant. Så kan det vara. Men hur har de olika sidorna fått fram informationen? Har de gjort egen research eller forskning? Har de oberoende av varandra kommit fram till samma slutsats? Det kan vara så att alla dessa sidor har kopierat informationen av varandra (med smärre omskrivningar) i långa kedjor som leder tillbaka till en enda källa. Om det inte finns någon källhänvisning vet man inte vad det är för källa, eller när informationen först publicerades. Det finns alltså en viss risk att informationen är felaktig eller inaktuell, trots att den har fått stor spridning (det är ju inte ett särskilt ovanligt fenomen på internet, oavsett ämne). Jag menar inte att man ska avfärda någon information, bara att man verkligen behöver lägga ner en hel del tid och kraft på att utvärdera information. Om man till exempel misstänker att många sidor slentrianmässigt kopierat varandra är det klokt att bunta ihop dem och betrakta dem som en enda träff, så att det blir en rättvisande balans mot annan information. Annars kan en ensam sida med alternativ information drunkna i mängden och bli betraktad som en avvikande minoritet, trots att den eventuellt är både seriösare och mer aktuell. Några exempel på hjälpfrågor man kan ställa sig för att värdera information utifrån sammanhanget där den är publicerad: Vad handlar sidan (alltså hela websidan) om egentligen? Handlar den om just din art, eller om just sköldpaddor? Handlar den om reptiler? Handlar den om djur och natur på platsen där din sköldpadda lever i det vilda? Handlar den om akvarie-/terrariedjur? Handlar den om djur och ”djurhobby” i största allmänhet? Handlar den om djurfoder eller djurtillbehör? Handlar den om allt möjligt? Vem är avsändare, vem äger och förvaltar websidan? Är det någon (person, institution, förening eller företag) som bedriver eller samlar forskning i ämnet eller som på annat sätt arbetar med och studerar ämnet, till exempel en veterinär, bevarande- eller viltvårdsorganisation, seriös djurpark eller uppfödare, seriöst forum? Är det en person som skriver om egna iakttagelser av sköldpaddor i naturen? Är det en person som skriver om just sin sköldpadda? Är det ett företag som tillverkar och/eller säljer produkter för djur? Är det en zoobutik? Är det en tidning eller liknande om djur? Har sidan annonser? Vad är avsändarens syfte med att publicera informationen? Vill avsändaren förmedla och diskutera information, kunskap och nya rön? Har avsändaren ett genuint, personligt eller yrkesmässigt, intresse för att sprida information om ämnet? Har avsändaren lagt upp information som ett tillbehör eller en service vid sidan om sitt egentliga syfte med sidan? Har avsändaren velat ”fylla upp” till exempel en hobbysida genom att samla stora mängder kortfattad information om många olika djur? Finns det någon sorts källhänvisning vid informationen? I en formell käll-lista efter en artikel eller uppsats ska källorna anges med författare, publikation och datum. (Sök gärna på källorna och kontrollera kvaliteten och om det finns vägar till ytterligare information.) I andra sammanhang kan källan anges till exempel vid ett citat eller i en löpande text med diverse insprängda citat och hänvisningar. I en vanlig forumkonversation kan det finnas informella källhänvisningar, ”jag läste i den och den boken...”, ”veterinären sa...”. Om det inte finns källhänvisningar till en text kan det bero på att den är ”snodd” från en annan sida och möjligen lite omskriven för att man vill dölja detta. Det kan också bero på att texten är förstahandsinformation, det vill säga avsändaren (eller den som skriver för avsändaren) är källan och det du läser är dennes egna iakttagelser och slutsatser. Vilket ”format” har informationen? Det är ibland ganska lätt att se om information på olika sidor i själva verket kommer från samma källa som har blivit kopierad många gånger. Även om texten har skrivits om en del brukar man se att den har ungefär samma längd och är uppdelad i ungefär samma stycken och att det väsentliga innehållet är identiskt. Svaren på de här frågorna leder inte på något enkelt och självklart sätt till svaret på hur man ska värdera informationen, där får man använda sitt sunda förnuft och sin ”näsa”. En privatperson som publicerar något om just sin sköldpadda kan ju antingen vara väldigt kunnig eller ha noll koll. Ett företag som tillverkar djurfoder kan vara multinationellt och i första hand vinstdrivet, men det kan också vara mer eller mindre ideellt och drivet av ett genuint intresse för en viss art. Information kan fortfarande vara giltig trots att den är gammal, osv osv. Det viktiga är att ställa sig frågorna, tänka till i varje enskilt fall, söka mycket och envist fortsätta söka, betydligt djupare än till de första träffarna man får. Blötdjur på simtur:
  2. 7 likes
    P-A

    Bok

    Jag har för några veckor sen börjat skissa på en e-bok om skötsel av Testudo-arter. Om projektet går i land kommer jag att låta någon eller några granska innehållet innan publicering.
  3. 7 likes
    Ett typiskt morgondopp för Svullo, en Terrapene carolina carolina. Simtur från ena änden av dammen till den andra. Annars kan han ligga i vattnet i timmar, men just på morgonen går han "ronden" i hagen :D.
  4. 5 likes
    Har pysslat lite i sköldpaddsrummet och byggt lite nya terrarier. De blir kanske inte jättefancy och jag tycker alltid att allt blir lite för smått när jag väl är färdig, men de ska nog fungera bra. Jag har börjat använda dammduk till vattenpölarna i mina terrarium och tycker att det funkar väldigt bra. Det stora terrariet är lite äldre och har hunnit växa till lite.
  5. 5 likes
    Det finns flera faktorer man måste ta hänsyn till när man ska bestämma höjden. Vilken art gäller det Vilken temperatur rekommenderas för arten Vilken UV-nivå (UV-index) rekommenderas för arten Vilka lampor uppfyller artens behov För t ex medelhavssköldpaddor rekommenderas en yttemperatur på solplatsen på 35° av en expertgrupp som har tagit fram rekommendationer för reptilbelysning. Temperaturen på ytan under lampan påverkas av omgivande lufttemperatur, luftfuktighet, fuktighet i underlaget, ventilation, typ av lampa, typ av armatur m m. Olika exemplar av samma lampa kan även ge olika resultat. Därför är det bra att lätt kunna variera höjden. Det bästa sättet att kolla att man ligger på en bra nivå är att använda en IR-termometer och att lampan har varit igång några timmar. Sen får man hoppas att UV-index på det avståndet ligger på en bra nivå. Detta kan man kolla med en UV-indexmätare som kostar 2650 eller köpa lampor från en leverantör som har koll på nivåerna från de lampor som säljs. Den typ av lampor som varierar mest i UV-nivå inom samma märke är self-balasted MV-lampor och det kan skilja mycket mellan olika märken och lampformer. En lampa på 125 W kan på 35 cm höjd ge UV-index 3 vilket är i lägsta laget för Testudo-arter medan en på 100 W av ett annat märke ger 12 vilket är farligt högt, speciellt som kartongen rekommenderar 30 cm. UV-nivån liksom värme och belysningsstyrka minskar med ökat avstånd och ökar med minskat avstånd. Rekommendationerna på avstånd som finns på kartongerna är inte anpassat till olika arters olika solningsmiljö som för sköldpaddor kan variera från 26-50° och UV-index från 0,5-9,5
  6. 5 likes
    För mig är detta Forumet ovärderligt . Vi hade inte klarat att ge våra sköldpaddor rätt miljö och förutsättningar om det inte vore för all hjälp och info jag har fått av dig P-A och av er Forummedlemmar . Jag tycker det är ett mycket trevligt Forum och jag hoppas att det fortsätter som vanligt ? Hälsningar Annette
  7. 5 likes
    Läste detta på en ny hemsida. Vitamin A (egentligen betakaroten som i kroppen omvandlas till vit A) finns rikligt i bladväxter som är naturlig föda för landsköldpaddor. Ger man dessutom ett universaltillskott som t ex Nutrobal får man ytterligare tillskott av vit A. Nutrobal är komponerat för att passa för olika typer av djur, t ex fåglar, karnivora och herbivora reptiler. För våra växtätande sköldpaddor är vit A som tillskott helt onödigt men Nutrobal är bra för övrigt och det blir inga stora mängder vit A. Andy Highfield avråder från rotgrönsaker som t ex morötter p g a höga nivåer av lättsmälta kolhydrater. Att ge det 1-2 ggr per månad är naturligtvis inte skadligt men varför ge något som är onaturlig föda för att dom ska få lite extra av något som dom får tillräckligt av ändå genom att äta mer naturlig föda?
  8. 5 likes
    Cecilia Trägårdh - Fågelkliniken i Skåne AB (Malmö) - Tel: 040-460 560 Bo Runsten, Jesper Arnö - Blå Stjärnan, Göteborg - Tel: 031-65 35 00 Carl-Gustav Siwertsson - Växjö Nya Djurklinik Gunnel Andersson - Roslagstulls djurklinik Stockholm Marianne Tornvall - Mälaren smådjursklinik Sigtuna Ywon Roschat - Djurdoktorn Uppsala Franziska Leidinger - Evidensia Eskilstuna Av dessa har vi träffat Jesper Arnö, Gunnel Andersson (ej aktiv längre), Marianne Tornvall och Franziska Leidinger och vi har mycket goda erfarenheter av deras kunskaper.
  9. 5 likes
    Jag håller på med ”halvtidsstädning” i mina inomhuslådor. Som vanligt finns det saker man vill förbättra och nya idéer man vill prova, men när det gäller drick- och badplatserna kör jag nu samma lösning för andra året i rad – i en av lådorna är det inte bara samma lösning, utan till och med samma fyllda och inredda system som varit igång oavbrutet i snart två år – och jag är otroligt nöjd! Vattnet är alltid rent och klart och det krävs väldigt lite arbete. Sköldpaddorna gillar verkligen sina ”vattendrag”, och de fungerar väldigt bra som luftfuktare tack vare den stora vattenytan. (Jag tror att det här kanske skulle kunna vara något även för landsköldpaddor, förutsatt att man gör en grundare, anpassad variant på det hela.) Kort bakgrund: Jag har boxsköldpaddor (Terrapene... Cuora...) som i det vilda är landlevande i växt- och vattenrika, tempererade till subtropiska habitat. De badar mycket. Den värsta badgalningen ligger i mer än halva dygnet, andra tar kortare dopp. En del badar intensivt i perioder. På sommaren har de tillgång till en halvgrund trädgårdsdamm. I början, till min första boxsköldpadda, hade jag (enligt gällande rekommendation) ett stort fat som jag bytte flera gånger om dagen. Efter mycket slask och spill gick jag över till baljor som jag kunde tömma på plats med hjälp av en kulventil i botten. Ju mer vatten sköldpaddorna fick, desto mer badade de, och ju mer stenar och grenar i baljan, desto trevligare verkade de ha. Men... för att slippa byta vatten varje dag krävdes värmare och cirkulationspump som tog plats och väsnades i baljan, pumpfiltret satte igen ofta, baljan behövde helsaneras med jämna mellanrum... det var kort sagt en hel del jobb och en hel del stök och bök inne hos paddorna. Jag insåg att det behövdes ett stort ytterfilter, men det skulle inte få plats på något bra sätt, och så skulle det bli dyrt! Ett hemgjort, naturligt ytterfilter med tex lavasten i en balja vore bra, men jag ville varken ha pumpen i badet eller i filterbaljan, eftersom man behöver komma åt den ofta. Till slut blev det en lösning med tre olika baljor - se skissen. Den innersta baljans ena sida är lite lägre och där svämmar vattnet över till en större och djupare filterbalja fylld med skumplastfilter (längst ner), och stenar i växande storlek. I botten på filterbaljan rinner vattnet ut genom ett rör (slanggenomföring) ner i en golvbalja som innehåller pump och värmare. Vattnet pumpas sedan upp genom en slang som mynnar strax ovanför badet (en del gillar att duscha), och sätts fast tex vid en trädgren eller på väggen. På många sätt fungerar vattenreningen precis som i en naturlig bäck. Vattnet har lång väg att gå, och det blir mycket virvlande, porlande och syresättning på vägen genom filtret, särskilt eftersom filterbaljan inte är vattenfylld. Ytterligare virvlande och syresättning blir det när utloppsvattnet träffar ytan i den undre baljan, och sedan en gång till när det pumpas tillbaka till badbaljan och får den att svämma över till filterbaljan osv... Den totala vattenmängden i mitt system är ungefär 40-50 liter. Filterbaljan är ca bredd 45, längd 70 och höjd 15cm. En gång i veckan stoppar jag pumpen, väntar tills det slutar rinna ur filterbaljan och byter ut golvbaljan (motsvarar knappt halva vattenmängden) mot en med nytt, fräscht vatten (jag brukar tillsätta lite kokt vatten för att få rätt temperatur direkt). Vattenbytena går på nolltid och paddorna blir inte alls störda, möjligen märker de att duschen slutar fungera en stund. Man behöver också fylla på lite vatten ibland mellan bytena för att ersätta det som avdunstar. (Golvbaljan ska gärna vara genomskinlig så man ser nivån.) Förutom stenar, grenar och lite växter har jag tillsatt några guppies och vildfångade snäckor – posthorn och någon annan sort. Nu finns det också mängder av vattengråsuggor som håller rent på bottnen, vet inte var de kom ifrån. Både fiskarna och snäckorna förökar sig och det ser jag som ett bevis på att vattnet är friskt och att kretsloppet fungerar som det ska. Alla smådjuren gör det också mycket roligare för paddorna. Jag vet att de mumsar i sig en och annan snäcka och sugga men jag har aldrig sett dem försöka fånga fisk, trots att de brukar nosa på dem...
  10. 4 likes
    Föräldrarna bor året runt i ett litet uppvärmt uthus.
  11. 4 likes
    Kom över ett gäng Terrapene till, en grupp T. o. ornata och en ensam T. coahuila. Sistnämnda har rätt tråkigt skal och ornatornas näbbar behöver en omgång men de verkar pigga och äter med god aptit. Väldigt charmiga paddor!
  12. 4 likes
    Vi har haft väldigt växlande temperaturer under vintern och våren, relativt mild vinter, varm Februari med temperaturer drygt 20 grader, kallare i Mars med kalla nätter, hade varit intressant att se om sköldpaddorna var aktiva i Februari redan. I dag tog jag mig i alla fall iväg till huntley meadows park, alltid lika spännande för man vet aldrig vad man får se. :-) En av dom första sköldpaddorna jag fick syn på var en Clemmys guttata, riktigt kul, första gången jag sett en i naturen efter 1 år i USA. :-) Hoppas på att se fler arter i år, har fortfarande inte sett någon box turtle. DSC02563 by Anders O, on Flickr DSC02545 by Anders O, on Flickr Ca 100 meter längre bort försökte en chrysemys picta picta åka snålskjuts på en Chelydra serpentina. DSC02575 by Anders O, on Flickr DSC02638 by Anders O, on Flickr DSC02580 by Anders O, on Flickr Det finns dessvärre gott om Trachemys scripta elegans i virginia. DSC02597 by Anders O, on Flickr Solande sköldpaddor som fått besök av en and. DSC02619 by Anders O, on Flickr Såg också två olika ormar, någon som vågar sig på en gissning om vilka arter det är?? DSC02542 by Anders O, on Flickr DSC02531 by Anders O, on Flickr Mvh Anders
  13. 4 likes
    Vi har i höst kläckt fram några ungar av Testudo hermanni födda i slutet av november. Den minsta vägde 5 g vid kläckning. Vi är mycket angelägna om att de den första tiden ska ha en så naturlig miljö som det går att skapa. Det finns i lådan en rejäl gräsplätt som hålls vid liv och frodas med hjälp av T5 HO dagsljusrör. Denna utnyttjas av ungarna för att få naturligt skydd och fuktig miljö i den annars extremt torra inomhusluften vintertid. Födan består av hemodlad Tortoise mix, torkad maskros och svartkämpe. Aldrig sallad. De växer långsamt och visar ett naturligt skyggt beteende. De kommer att få en kortare dvalning i 4-5° i samma miljö vilket kommer att bidra till en fortsatt långsam tillväxt. Första bilden visar dagtid och den andra hur det kan se ut efter "läggdags".
  14. 4 likes
    Efter dvalningen flyttas de till en större låda som är förberedd så att de kan beta fritt av i lådan odlad Tortoise mix och gräva in sig i gräs. Det finns också en opuntia-planta som så småningom kommer att börja gnagas på och tillsammans med torkade växter utgöra föda fram till att vilda växter börjar finnas. Ett mål är att inte ge sallad till ungar så länge de finns kvar hos oss. Det stora målet är att ge våra ungar som kläcks en så naturlig start som möjligt med den begränsade kunskap vi har och med de begränsade biotoper och klimat vi kan erbjuda.
  15. 4 likes
    Fick hem en T.c.major här för ett tag sedan och oj vad han badar. När man ser dem i vatten tycker jag att man tydligt kan se hur de liknar de mer akvatiska emydiderna.
  16. 4 likes
    I helgen har vi haft sköldpaddsflytt. Cuora- och T.c.triunguis-sköldpaddorna har flyttat från ute-växthuset till inne-växthuset (i garaget) och T.c.carolina-sköldpaddorna har flyttat från utehagen till ute-växthuset. Det är så bra med de här "tre stegen", både på hösten och på våren, det känns som om vi får ut maximalt av säsongen. Trots den senaste veckans tiogradiga, mulna och blåsiga väder hade bara en av carolinorna i hagen dragit sig tillbaka under en komposthög. De andra två har varit uppe och badat och jagat sniglar precis som vanligt, in i det sista :D. Troligen kan de nu vara i ute-växthuset någon månad till. Garage-växthuset fungerade väldigt bra förra vintern. Jag hade planer på att klä om det i Lumisol men det har inte blivit av, däremot har jag gjort en annan förändring. Istället för att ha infravärmaren inne i växthuset har jag nu satt den utanför växthuset på den sidan där det ska vara lite varmare. Jag hoppas vinna två fördelar med detta, dels att carolina-avdelningens gradient förskjuts åt det kallare hållet så att de tar en lite längre, sammanhängande viloperiod, dels att när infravågorna nu går igenom växthusväggen kommer de (tror jag) att frigöra en hel del kondens och återföra den till luften. (Infravågorna passerar obehindrat genom både plasten och bubbelplasten och dessa tar ingen skada så länge avståndet är tillräckligt, drygt en meter.) Jag återkommer väl framåt vårvintern med en utvärdering av den här förändringen. Turturduvorna Agne och Mrs Green stämmer av läget efter flytten :).
  17. 4 likes
    Stort tack till alla medverkande, både deltagare, föredragshållare och medhjälpare för en mycket trevlig dag. Jag har redan börjat fundera på både ett nytt kurstillfälle med samma innehåll och en uppföljningskurs. Sistnämnda blir nog i så fall mer specifik med föreläsningar/fördjupning i mer specifika ämnen. Det kommer nog att ingå diskussionselement då också. Om ni har förslag på ämnen får ni gärna komma med dem här. Inget är klart och bestämt ännu, och slutändan blir antalet faktiska deltagare avgörande, men jag hade gärna jobbat vidare med "projektet".
  18. 4 likes
    Thorsten Geier som är en tysk flitig författare av böcker om skötsel av europeiska landsköldpaddor har nyligen gett ut en bok om föda: Der Schilkröten-Gärtner (Sköldpaddsträdgårdsmästaren) "Naturnära föda för europeiska landsköldpaddor. Över 65 lämpliga foderplantor. Tips och trick för framgångsrik odling"
  19. 4 likes
    Tragopogon pratensis, Ängshaverrot Tragopogon-arter tillhör sköldpaddornas naturliga föda vid medelhavet enligt Wolfgang Wegehaupt, Futterpflanzen, en tysk bok om foderplantor för landsköldpaddor. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/trago/tragpra.html Vi har ett par ståtliga exemplar precis utanför sköldpaddshagen.
  20. 4 likes
    Det börjar arta sig. Fortfarande en del pyssel och målning kvar innan det är helt färdigt men nu kan jag snart börja använda det. Och ja, det ena fönstret blev visst lite snett...så går det när en akademiker försöker leka hantverkare
  21. 4 likes
    Jag ser en möjlig linje med nya produkter till sköldpaddsgrejer.se: Maskroskniv Maskrosfrö (det fanns ju flera fina sorter såg jag i ett fb-inlägg) Maskrosgödsel Boken "Maskrosor - arter och skötsel" (av P-A Barkskog?) Samt bekämpningsmedlet "Gräs-rent" som tar bort gräset och gynnar maskrosor och annat ogräs.
  22. 4 likes
  23. 4 likes
    Jag kan ju stjäla den här tråden till en lite mer utförlig presentation, och för att presentera mina tankar omkring den här nya delen på forumet. Som P-A skriver är jag alltså veterinär på Blå Stjärnans Djursjukhus i Göteborg, där jag spenderar en stor del av min tid på den "exotiska" kliniken på sjukhuset. Vid sidan av detta kör jag även lite konsultande, och jobbar då primärt med skötsel, förebyggande vård, och smittskydd/hygien och enbart med exotiska sällskapsdjur. Jag håller även del föreläsningar och kurser. Precis som P-A skriver kommer jag inte att ställa några diagnoser på sjuka djur här - har man ett sjukt djur måste man uppsöka veterinär för en ordentlig undersökning. Jag kan dock försöka svara på frågor omkring sjukdomar, förebyggande åtgärder, hygien/smittskydd, fysiologi osv. Mvh Jesper
  24. 4 likes
    Har jämfört tre st 70 W HID. Solar Raptor 70 W flood Mega-Ray 70 W widebeam RepTech 70 W PAR38 Första bilden visar ljuset, andra bilden visar värmen. Solar Raptor längst t v har enligt spec färgtemperatur 5000 K liksom Mega-Ray (miiten). Uppgift om RepTech saknas. Jag tycker att Solar Raptor ser ut att ha lägre färgtemperatur (mindre vitt). Belysningsstyrkan på 50 cm höjd och mitt i ligger på: SR 90.000 lux MR 80.000 lux RT 115.000 lux Mega-Ray ser ut att ha jämnare fördelning på yttemperaturen. Värden mitt i respektive 10 cm från mitten på 50 cm höjd: SR 48° / 30° MR 43° / 34° RT 49° / 31° UVB i mw/qcm på 50 cm höjd SR 230 MR 215 RT 230 UV-index på 50 cm: SR 6,8 MR 7 RT 7,3 Min bedömning är att Mega-Ray är det bästa alternativet för sköldpaddor eftersom värmen sprids jämnare. Koncentrerad värme på toppen av ryggskölden ökar risken för s k "pyramidisering" d v s att plåtarna överst på ryggskölden blir tjockare och skölden förblir inte slät.
  25. 4 likes
    Här är en time-lapse-video på mina två greker (boettgeri), som är tre år gamla. Jag antar att dessa två är mer aktiva än din, dels eftersom de är yngre och dels eftersom de är två - när en går och hittar på någonting, så följer ofta den andra efter för att se vad som händer. Däremot vet jag inte vad som är normalt, eftersom jag bara har dessa två, men det är kanske en liten video att göra EN jämförelse med, i alla fall.
  26. 3 likes
    Den viktigaste beståndsdelen i födan för de flesta arter av landsköldpaddor är råfiber. Matsmältningssystemet är anpassat för att bryta ner fibrer till energi mm. Fiberhalten är som lägst och proteinnivån som högst när växterna växer till sig. Denna period är kort i sköldpaddornas naturliga områden men lång hos oss p g a klimatet. Viktigt med variation, hög fiberhalt, låg nivå av protein och kolhydrater. Klöver och raps bör endast ges i mycket begränsad mängd som variation p g a hög proteinnivå. Någon extra vitamintillförsel behövs inte. A och E får dom genom den vegatabiliska födan. Vit D3 genom UVB-strålning. En period under sommaren med sparsam och mycket mager kost bidrar till ett nödvändigt uppehåll i tillväxt och reproduktion. (Källa: Artikel i DRACO Nr 54 skriven av Markus Baur som bl a forskar om sköldpaddors matsmältningssystem).
  27. 3 likes
    Årets första kläckt 27 maj:
  28. 3 likes
    Idag föddes en liten Malacochersus tornieri
  29. 3 likes
    Idag 19 maj tog vi en liten promenad runt ett hotellområde några mil öster om Antalya Turkiet. Vi såg då en hona som gick omkring och betade. Vi följde henne ganska länge för att studera beteendet, hon flyttade sig c:a 100 m. När vi skulle gå därifrån hittade vi en liten unge på troligtvis runt 30 g som låg helt öppet. Efter en stund flyttade den sig någon meter och sökte skydd under pinjebarr.Alltid spännande att hitta så små sköldpaddor i naturen.
  30. 3 likes
    Idag 19 mars kl 12 med sol i Västerås ligger UV-index på 1,6 Samma som i slutet av september.
  31. 3 likes
    Vill bara meddela att allt är bra med ögat och sköldpaddan. Första dagarna tyckte jag att ögonlocket verkade lite torrt och "trångt" på mornarna innan jag sköljt och droppat, men det gick över efter några dagar och sedan har allt varit normalt. Jag fortsatte med dropparna (Oxyal) ändå, men nu har jag slutat. Tack för hjälpen!
  32. 3 likes
    Nu börjar det bli fart på paddorna igen efter vintern. Temperaturen ligger runt 23-24 C om dagen och aptiten, både på mat och annat har infunnit sig
  33. 3 likes
    Hittade idag denna lilla krabat i lådan hos vårt par av T graeca. Äggen las i mitten av november för 99 dagar sen. Det tog en månad längre tid än de ägg vi placerar i kläckare.
  34. 3 likes
    Hej Henry, Du vet uppenbarligen hur din sköldpadda ska ha det "egentligen" och så har han det också, med utehage och allt, större delen av tiden. Jag känner mig inte alls oroad för din sköldpaddas väl och ve bara för att han ibland får böka runt bland kuddar på de villkor som du beskriver. Det är en aktiv och utrymmeskrävande art och han har det lite trångt och tråkigt under en begränsad del av året. Skogspromenaderna låter som en fantastiskt trevlig berikning och jag skulle nog personligen nöja mig med dem, men det är förstås väderleken som styr hur ofta det är möjligt. Jag har aldrig haft någon ryss, men jag har förstått att det är lite som att ha en treåring ungefär :D. MEN... Det har tagit många år att börja få död på föreställningen att en sköldpadda kan hållas frigående i en bostad, som en hund eller katt, eller att man kan mata den med nästan vad som helst. Jobbet är långtifrån klart och det försvåras verkligen av att det finns fullt av bilder och filmsnuttar med sköldpaddor på golv och bord och i soffor. Ofta är de tillsammans med katter eller andra djur. Ofta blir det bråk och det är kul och gulligt, det filmas och läggs upp. Ofta matas sköldpaddorna med bananer, smörgåsar, glass... Problemet är inte de som vet hur deras sköldpadda ska ha det men som ändå ibland låter den besöka en onaturlig miljö av någon anledning. Problemet är de som inte ens kommer på tanken att kolla upp hur den ska ha det. Vad finns det för anledning för dem att ifrågasätta om deras dåliga miljö är lämplig eller inte när den hela tiden bekräftas av andra? Att forska om sköldpaddors miljö och beteende och sprida information är viktigt, men det är inte något som alla kan eller vill ägna sig åt. Men alla kan ägna sig åt att INTE sprida felaktig information. Alla som egentligen har koll men ibland låter sköldpaddan ta en sväng på mattan eller käka något mindre nyttigt, sprid inte det! Det är bara en kort stund, ja, men det står väl inte skrivet på bilden? Det kan verka petigt och meningslöst att klaga, men det är det inte. Det är jättestor skillnad på toppresultatet av en bildsökning på "sköldpadda husdjur" eller "pet tortoise" nuförtiden, jämfört med för sådär tio år sedan, knappt några golvbilder alls. Det är också ett önskemål på det här forumet att vi undviker onaturliga bilder. En del tolkar det som ett slags snobberi, men det kan jag försäkra (och jag är helt övertygad om att jag talar för allas räkning) att det inte är. Det är för alla golvpaddor därute. Jag vet att jag själv ibland delar olämpliga "jättegulliga" bilder utan att tänka mig för, trots att jag försöker. Jag tar tacksamt emot klagomål på det :).
  35. 3 likes
    Sarina Wunderlich har skrivit en doktorsavhandling om ljusets fysik, är intresserad av sköldpaddor och är medlem i DGHT (Tyska reptilföreningen) Hennes website Licht im terrarium är mycket omfattande. Hon förklarar bl a varför vanlig LED-belysning inte är bra terrariebelysning. Bristen på UVA gör att reptilerna vars syn påverkas av UVA ser ljuset som färgat fast vi ser det som vitt. Om man som Solar Raptor lägger in UVA i LED-belysningen löser man problemet. http://www.licht-im-terrarium.de/ http://www.skoldpaddsgrejer.se/belysning/led-belysning-reptil/
  36. 3 likes
    Liten film om sköldpaddorna i Namibia och Sydafrika. https://youtu.be/txY9quHvyfE
  37. 3 likes
    Jag har staket runt hagen i form av betongblock som sitter ihop. De kan gå in i växthuset när de vill där de har bolådor med värmetak och värmelampor. Alla växter i hagen är ätliga. Jag har ställt ett gammalt fönster så de kan ligga och sola/värma sig under eftersom det blir varmare där. Kanske inte syns på bilderna men det är kuperat med stenar och kullar så de har mer variation i miljön än bara plan mark. Sen är ju utehage en process. Man hittar alltid nåt man vill förbättra etc
  38. 3 likes
    Några bilder från mitt växthus med innehage/låda och utgång till stora utehagen. Inne i pallkragen bor ungarna. De måste bäras ut och in då de har egen pallkrage i utehagen.
  39. 3 likes
    Exciting, saw my Malacochersus female digging today. She's been a bit restless for some days, so I assume she'll lay soon
  40. 3 likes
    Nu är det julpyntat hos sköldpaddorna, både dom som bor inomhus och dom som bor utomhus. Självklart på timers och/eller placerat så att det inte beräknas störa dygnsrytm/dvala
  41. 3 likes
    Solplatsen: En HID-lampa ger mycket bra ljus, UVA och UVB plus värme. Vilken styrka man väljer beror på hur högt man kan sätta lampan. Generellt gäller att det är bättre med ett högre watt-tal på högre höjd än ett lågt watt-tal på lägre höjd. Se beskrivning av respektive lampa för rekommenderad höjd. HID-lamporna är dyrare i inköp initialt eftersom det behövs ett externt drivdon men lamporna håller längre än andra typer av lampor och drar mindre el. Har man vuxna sköldpaddor bör man skapa en större sammanhängande uppvärmd yta. Det är då lämpligt att komplettera med en 60 W heating lamp som riktas vid sidan av HID-lampan. Denna värmelampa som inte ger något ljus ger värmestrålning av andra våglängder som ger en behagligare värme än vad man kan få från ”ljuslampor”. Yttemperaturen på solplatsen bör ligga runt 35° C. Man mäter enkelt yttemperaturen med en IR-termometer. Allmänbelysning: En lysrörsramp för rör som kallas T5 HO (High Output). De ger mycket högre belysningsstyrka och flimrar mindre än de traditionella T8-rören. Välj helst 54 W, ju längre rör desto högre belysningsstyrka. Sätt rampen på 30-40 cm höjd. För att få en optimal ljusmiljö väljer man 2 x 54 W med ett dagsljusrör och ett UV-rör. Viktigt att det finns gömställen så att djuren kan söka skugga vid behov. Bilden visar att två lampor av typ flood/widebeam ger en bättre värmebild än t ex en lampa av typ spot.
  42. 3 likes
    Utdrag ur en text skriven av Andy Highfield Tortoise Trust. Grundläggande försiktighetsåtgärder när man har fler sköldpaddor tillsammans Ju större grupp och fler inkommande och utgående djur du har desto större är risken att djur smittas eller överför sjukdom. De säkraste grupperna är sådana som är små i antal och är stabila utan nyanlända. Stora samlingar med många olika arter tenderar att ha mycket större problem än små, stabila och specialiserade grupper. - Karantän för alla nya ankomster i minst 6 månader, företrädesvis ett år eller 18 månader. - Håll karantändjur helt separat från alla andra djur Blanda inte arter Grupper med blandade arter tenderar att ha mycket dåliga total överlevnad. Håll arter (och geografiska underarter) separat. Att blanda 'Moriska sköldpaddor från Turkiet med dem från norra Afrika är definitivt inte en bra idé. Det råder ingen tvekan om att de mer känsliga nordafrikanska underarterna drabbas av en mycket ökad grad av sjukdom och dödlighet. När de hålls separat finns inget sådant problem. Det är enligt Tortoise Trust en kombination av att anta goda allmänna hygienåtgärder och att hålla endast naturligt tillsammanslevande arter tillsammans som man får friska och livskraftiga grupper. Om sköldpaddsarter från vitt skilda bakgrunder blandas på måfå, råder det ingen tvekan om att en del inte kommer att ha någon naturlig immunitet mot organismer som är normalt förekommande hos andra.
  43. 3 likes
    En sak vi funderade på längs samma linjer är att det kunde vara intressant med sessioner för vatten-, sump- och landsköldpadda. Ett ständigt aktuellt huvudbry verkar vara dvalning, och en subkategori kunde vara dvalningstekniker när det inte finns tillgång till permanenta utevistelser. Sådana saker leder ibland till att arbetsgrupper uppstår... Miljöberikning är ytterligare en sak som kunde expanderas massor - det var verkligen intressant att höra om detta i förrgår. Ett tredje ämne kunde vara erfarenheter av sköldpaddor ute i naturen. Har själv börjat fundera - vagt - på att ta en sköldpaddecentrisk tur söderut.
  44. 3 likes
    Måste vara en sköldpaddsägare med dvalande djur som har denna bild på elförbrukningen.
  45. 3 likes
    Efter årets paddsläpp städade jag ur sköldpaddornas vinter-växthus i garaget som hastigast. För att växter och maskar mm därinne skulle överleva sommaren lämnade jag vattencirkulationen på och garagedörrarna öppna mot söder. Idag insåg jag att det nu är augusti och att jag inte ens tittat in i detta växthus sedan början av sommaren. Jag var helt säker på att allt skulle vara dött därinne, men så här såg det ut när jag öppnade "dörren". Det är förra årets tomatplantor som jag planterade in till sköldpaddorna i höstas istället för att slänga dem på komposten. När jag såg dem senast i början av juni hade de bara några enstaka blad :D. Det fanns femton mogna tomater (körsbärs-) och massor av gröna, så de får väl mogna först innan jag tar fram macheten.
  46. 3 likes
    Hej Peter! Jag får börja med att säga att jag tror att det är tämligen meningslöst att spruta något som helst desinfektionsmedel i en utehage. Ska man göra rent något är det mekanisk rengöring som är det allra viktigaste, sedan kan man desinficera rena ytor om man vill det, men att desinficera utan att göra rent först är tämligen meningslöst. Detta bland annat på grund av det uppenbara - desinfektionsmedel måste komma i kontakt med de mikroorganismer medlet ska ha ihjäl, och det går inte om dessa ligger inbakade i en massa organiskt material (eller annat för den delen). Dessutom är det så att just organiskt material inaktiverar de flesta desinfektionsmedel som man skulle kunna tänkas använda i detta sammanhang. Virkon-s sägs i och för sig ha viss effekt även i kontakt med organiskt material, men här pratar vi alltså om att desinficera en hel utehage...Du kan nog i bästa fall slå ut mikroorganismer som uppehåll jorden, men jag är ytterst tveksam till att det kommer att göra någon som helst skillnad. Sen frågar jag mig lite vad det är man vill åstadkomma med en sådan rengöring. Ska man lägga krut på rengöring någonstans så är det (om du frågar mig) definitivt i inomhusmiljöerna. Dessa är oftast mycket mindre, håller en högre temperatur och har oftast en sämre fungerande "biosfär". Bakterier finns överallt, men långt de flesta är inte på något sätt farliga för våra djur. De bakterier som djuren själva bär runt på, och därmed tillför i miljön, är dem som oftast orsakar sjukdom. Så länge man håller "beläggningen" på en vettig nivå (alltså ser till att ha väl tilltagna hägn/terrarium etc), punktstädar och håller djuren i optimala miljöer har man gjort vad man kan för att förebygga sjukdom, rent smitttrycksmässigt. Ska man göra något för att avlägsna bakterier och parasiter utomhusbassäng jag nog hellre rekommenderat att man skalar av det översta jordlagret och lägger på nytt snarare än att sprida ut kemikalier i hagen, med tveksam effekt. Virkon-s är i allra högsta grad ohälsosamt, men såvitt jag vet bryts det snabbt ner, så det bör inte ligga kvar i miljön under någon längre tid. Detta betyder alltså att det inte är sannolikt att det är skadligt för sköldpaddorna när de kommer ut i hägnet till nästa säsong, men det kommer definitivt att vara skadligt för små och stora kryp som blir utsatta för medlet om man använder det utomhus.
  47. 3 likes
    Ett bra år för groblad i våra trakter. Har aldrig kunnat plocka så stora mängder som i år. Groblad liksom släktingarna svartkämpe och rödkämpe är mycket rika på kalcium och betakaroten (vit A).
  48. 3 likes
    Har man aktiva sköldpaddor som rör sig runt på land får man räkna med att man behöver byta ut lite växter och annan inredning då och då. Det ser alltid så trevligt ut när man får ökat på grönskan lite. Kan ni se några sköldpaddor?
  49. 3 likes
    Idag blev det hibiskusblad. Turkiska honor på bilden.
  50. 3 likes
    http://www.skoldpaddsgrejer.se/foder-landskoldpaddor/fron-for-odling-av-farsk-mat/ Jag lägger med frön i startpaketet när du hämtar sköldpaddan.