Jump to content
Sköldpaddsforum

Leaderboard


Popular Content

Showing most liked content since 2012-11-14 in all areas

  1. 9 points
    Nu har jag haft mina skogsbäckssköldpaddor "ute" i ett år (se tidigare tråd) och övervintringen fungerade bra i deras lilla hus. Enda problemet var att ventilationen var lite snålt tilltagen med tanke på att det finns en liten damm i huset, så jag fick lite mögelbekymmer. Det är åtgärdat och sköldpaddorna har haft tillgång till utomhusvistelse sedan i början på april. Är det bara det minsta sol är de ute och kyligare dagar är de inne i sitt hus (där de har tillgång till termostat-/timerstyrda värmelampor). Nu börjar jag dock känna att det är lite för litet till dem och har börjat bygga på ett större hägn med tillhörande växthus. Visst är det lite "mycket vill ha mer" men jag tycker nog att den primära orsaken är att jag, ju mer plats jag ger mina djur, ser diversa miljöer som ska till för att verkligen ha optimerat deras omgivningar. I det här fallet rör det sig dessutom om en art som spenderar nästan lika mycket tid på land som i vatten och alltså behöver väl tilltagna land- såväl som vattenmiljöer. Jag tänker faktiskt även på sikt försöka blanda två eller tre olika köldtåliga arter (som förekommer tillsammans i naturen). Det är ett större projekt, men ett som jag ser fram emot att få genomföra och följa. Planen är alltså att de ska kunna gå in i växthuset och värma sig under kallare dagar och sedan även sova där hela vintern. Än så länge har jag bara fått grävt ut för växthussockel och damm/hägn. Höggravid sambo med för storleksjämförelse. Det "gamla" hägnet/huset tas över av en grupp boxsköldpaddor.
  2. 8 points
    När jag skulle ta hand om min första boxsköldpadda för ganska många år sedan, en Terrapene, sökte jag väldigt mycket om skötsel på nätet och fick många träffar med i stort sett samma skötselråd. Om jag hade nöjt mig med den informationen skulle mina simmande och dykande små blötdjur till sköldpaddor aldrig ha fått mer än ”ett grunt fat med vatten, inte djupare än att huvudet lätt kan hållas över vattnet”. Intrycket man får är ju att de riskerar att drunkna och jag skulle aldrig ha vågat prova med något större bad eller med dammen i hagen som jag nu har och som de verkligen uppskattar. Det var när jag fortsatte att söka på olika språk och på hur de lever i det vilda snarare än på skötselråd som jag insåg att de nog helst skulle ha ett litet träsk, inte ett litet fat, trots att det är en landlevande art. Om man söker på en art på nätet får man ofta en hel del träffar som publicerar i stort sett samma information. Det är lätt att dra slutsatsen att den här informationen är ”sann” eftersom det är så många som är eniga om den. Alla säger så, då måste det vara sant. Så kan det vara. Men hur har de olika sidorna fått fram informationen? Har de gjort egen research eller forskning? Har de oberoende av varandra kommit fram till samma slutsats? Det kan vara så att alla dessa sidor har kopierat informationen av varandra (med smärre omskrivningar) i långa kedjor som leder tillbaka till en enda källa. Om det inte finns någon källhänvisning vet man inte vad det är för källa, eller när informationen först publicerades. Det finns alltså en viss risk att informationen är felaktig eller inaktuell, trots att den har fått stor spridning (det är ju inte ett särskilt ovanligt fenomen på internet, oavsett ämne). Jag menar inte att man ska avfärda någon information, bara att man verkligen behöver lägga ner en hel del tid och kraft på att utvärdera information. Om man till exempel misstänker att många sidor slentrianmässigt kopierat varandra är det klokt att bunta ihop dem och betrakta dem som en enda träff, så att det blir en rättvisande balans mot annan information. Annars kan en ensam sida med alternativ information drunkna i mängden och bli betraktad som en avvikande minoritet, trots att den eventuellt är både seriösare och mer aktuell. Några exempel på hjälpfrågor man kan ställa sig för att värdera information utifrån sammanhanget där den är publicerad: Vad handlar sidan (alltså hela websidan) om egentligen? Handlar den om just din art, eller om just sköldpaddor? Handlar den om reptiler? Handlar den om djur och natur på platsen där din sköldpadda lever i det vilda? Handlar den om akvarie-/terrariedjur? Handlar den om djur och ”djurhobby” i största allmänhet? Handlar den om djurfoder eller djurtillbehör? Handlar den om allt möjligt? Vem är avsändare, vem äger och förvaltar websidan? Är det någon (person, institution, förening eller företag) som bedriver eller samlar forskning i ämnet eller som på annat sätt arbetar med och studerar ämnet, till exempel en veterinär, bevarande- eller viltvårdsorganisation, seriös djurpark eller uppfödare, seriöst forum? Är det en person som skriver om egna iakttagelser av sköldpaddor i naturen? Är det en person som skriver om just sin sköldpadda? Är det ett företag som tillverkar och/eller säljer produkter för djur? Är det en zoobutik? Är det en tidning eller liknande om djur? Har sidan annonser? Vad är avsändarens syfte med att publicera informationen? Vill avsändaren förmedla och diskutera information, kunskap och nya rön? Har avsändaren ett genuint, personligt eller yrkesmässigt, intresse för att sprida information om ämnet? Har avsändaren lagt upp information som ett tillbehör eller en service vid sidan om sitt egentliga syfte med sidan? Har avsändaren velat ”fylla upp” till exempel en hobbysida genom att samla stora mängder kortfattad information om många olika djur? Finns det någon sorts källhänvisning vid informationen? I en formell käll-lista efter en artikel eller uppsats ska källorna anges med författare, publikation och datum. (Sök gärna på källorna och kontrollera kvaliteten och om det finns vägar till ytterligare information.) I andra sammanhang kan källan anges till exempel vid ett citat eller i en löpande text med diverse insprängda citat och hänvisningar. I en vanlig forumkonversation kan det finnas informella källhänvisningar, ”jag läste i den och den boken...”, ”veterinären sa...”. Om det inte finns källhänvisningar till en text kan det bero på att den är ”snodd” från en annan sida och möjligen lite omskriven för att man vill dölja detta. Det kan också bero på att texten är förstahandsinformation, det vill säga avsändaren (eller den som skriver för avsändaren) är källan och det du läser är dennes egna iakttagelser och slutsatser. Vilket ”format” har informationen? Det är ibland ganska lätt att se om information på olika sidor i själva verket kommer från samma källa som har blivit kopierad många gånger. Även om texten har skrivits om en del brukar man se att den har ungefär samma längd och är uppdelad i ungefär samma stycken och att det väsentliga innehållet är identiskt. Svaren på de här frågorna leder inte på något enkelt och självklart sätt till svaret på hur man ska värdera informationen, där får man använda sitt sunda förnuft och sin ”näsa”. En privatperson som publicerar något om just sin sköldpadda kan ju antingen vara väldigt kunnig eller ha noll koll. Ett företag som tillverkar djurfoder kan vara multinationellt och i första hand vinstdrivet, men det kan också vara mer eller mindre ideellt och drivet av ett genuint intresse för en viss art. Information kan fortfarande vara giltig trots att den är gammal, osv osv. Det viktiga är att ställa sig frågorna, tänka till i varje enskilt fall, söka mycket och envist fortsätta söka, betydligt djupare än till de första träffarna man får. Blötdjur på simtur:
  3. 7 points
    P-A

    Bok

    Jag har för några veckor sen börjat skissa på en e-bok om skötsel av Testudo-arter. Om projektet går i land kommer jag att låta någon eller några granska innehållet innan publicering.
  4. 7 points
    Ett typiskt morgondopp för Svullo, en Terrapene carolina carolina. Simtur från ena änden av dammen till den andra. Annars kan han ligga i vattnet i timmar, men just på morgonen går han "ronden" i hagen :D.
  5. 7 points
    ...så bor vi äntligen lite mer permanent och sköldpaddorna har fått ett eget rum. Efter mycket pyssel är alla akvarium i gång som planerat. Fast färdig blir man väl aldrig, det finns alltid rum för förbättring, och det är ju något av det roliga med det hela.
  6. 7 points
  7. 6 points
    Sköldpaddor som säljs i zoobutiker kommer oftast från stora uppfödningar utomlands och transporteras i ett stort antal till en zoogrossist innan de därifrån transporteras till zoobutiken. Det innebär långa transporter och flera miljöombyten vilket är stressande för djuren och kan försvaga immunförsvaret. Zoobutikerna har inte specialistkunskaper om landsköldpaddor och många säljer fortfarande belysning m m som är på 90-talsnivå. (UV-rör och röd värmelampa) En hobbyuppfödare har genom att få fram ungar visat att han/hon förstår djurens behov. Du hämtar sköldpaddan hos uppfödaren och får goda råd av en som är expert på arten och det blir en kortare transport. Det kan vara skillnad mellan en sköldpadda som är odlad i stor skal för att tjäna pengar på och en sköldpadda som är uppfödd av en hobbyodlare som i första hand bryr sig om att djuren kommer att få ett bra liv.
  8. 6 points
    Jag föreslår att vi alla tänker på att ta upp frågor och input här i första hand. Facebook är lämpligt för mindre seriösa inlägg som mest handlar om roliga händelser och liknande som man vill dela. En tanke jag precis fick är att besvara intressanta frågor här i stället för i Facebookgrupperna. Man kan då citera frågan här och besvara den. Med en upplysning om detta och en länk hit leds Facebookaren rätt, i dubbel bemärkelse. Kännedom om forumet sprids på detta sätt och forumet fylls på med nya frågor och svar.
  9. 6 points
    Alltfler äggläggningar sker utomhus hos oss i stället för under lamporna i växthuset. En 14-åring Här gräver mor och dotter samtidigt Och här gamla damen på 60+
  10. 6 points
    Vi har haft landsköldpaddor under snart 20 år. 1995 när vi köpte vår första sköldpadda i en zoobutik var rekommendationen när det gällde belysning ett UV-rör och en värmelampa. Har sedan under många år använt self-balasted MV-lampor (Mercury Vapour) av fabrikat Powersun, MegaRay och Solar Raptor. Dessa lampor har haft fördelen att ge värme i kombination med UVA och UVB, alltså UV-strålning på solplatsen. Upptaget av UVB fungerar bättre i kombination med värmestrålning (som i solsken). Eftersom det då inte behövdes något UV-rör satte vi i stället in ett ljusstarkare rör med en färgtemperatur som motsvarar dagsljus. Nästa steg var att byta ut de gamla T8-armaturerna mot T5 armaturer. Belysningsstyrkan blev då mycket högre och ljuset flimrar mindre vilket kan vara svårt för oss att se men det påstås att reptilerna upplever flimret från T8-rör. Nästa steg blev att byta ut MV-lamporna mot HID-lampor. Detta anser jag vara det mest revolutionerande som hänt under den tid som jag sysslat med detta. Har vid flera tillfällen gett sköldpaddorna två alternativa solplatser, en med MV-lampa och en med HID-lampa. Alla väljer att ligga under HID-lamporna. Belysningsstyrkan ligger på 40.000-70.000 lux beroende på höjd och styrka på lampan. Under MV-lamporna ligger belysningsstyrkan på runt 10.000 lux. Jag tror att solande arter är mycket beroende av och dras till hög belysningsstyrka. Under våren när vi flyttar ut sköldpaddorna i växthuset ser vi att dom hellre lägger sig där solens strålar når dem än under de värmelampor som finns där. När det gäller mätning av UVB-strålning från lampor är det inte bara UVB-mängden som är intressant. Lika viktigt är UV-index. UVB omfattar strålning i ett visst våglängdsintervall. Inom detta intervall är ett snävare intervall viktigt för D3-syntesen. Enligt Frances Baines som har forskat mycket i detta kan man mäta en lampas egenskaper genom att dividera UVB-mängden (µw/cm2) med UV-index. Om förhållandet ligger mycket lågt kan det innebära risk för ögonskador. Något man inte vet så mycket om är hur stora mängder UVB som behövs. Landsköldpaddor runt medelhavet är mest aktiva och solande under förmiddagar och eftermiddagar när solen inte är som mest intensiv och UV-index och UVB-mängd inte är som högst. UVB-strålningen och förhållandet mellan mängd och UV-index kan variera mycket mellan olika fabrikat. UVB-mängden kan variera mellan olika exemplar inom samma fabrikat. Inom ett fabrikat brukar det kanske viktigaste, förhållandet UVB-mängd/UV-index vara ganska konstant. Detta med ljus är komplicerat men en helt avgörande faktor för att "soldrivna" reptilarter ska trivas bra i fångenskap. Zoobutiker rekommenderar fortfarande "ett UV-rör och en värmelampa".
  11. 6 points
    Vad gör man om ens vanliga solplats växt igen? Man plöjer ner så mycket växtlighet som möjligt, lägger sig till rätta och solar som en kung!
  12. 6 points
    En av mina paddor har börjat med en lustig vana. När han har ätit färsk mat går han till badet och hänger ned huvudet i vattnet och står helt stilla väldigt länge, utan att dricka. Guppysarna som bor i badet kommer då fram och putsar matrester från näbben. Ett helt stim med små guppys står runt hans huvud och pickar i sig, och han ser ut att njuta av behandlingen . Nu när paddorna varit i utomhushagen en tid har jag också märkt en kul effekt av att de anpassat sig till "vild" föda (i vårt fall mask, sniglar och gråsuggor). När jag sätter ned matskålar, fulla med gott, kommer paddorna fram och börjar böka UNDER skålen .
  13. 6 points
    Har ingen nytagen bild men även rödfotade gillar att chilla i lervälling. Så kan dom ligga i timmar. /R
  14. 6 points
    Hej. Hoppar på en färdig rubrik och hel rad med fina bilder. Här är några bilder av min utehage för kärrsköldpaddor:
  15. 5 points
    Ja, det är en del pyssel, men som tur är tycker jag att det är väldigt roligt också 😀 Nu är sockel äntligen färdig!
  16. 5 points
    Har pysslat lite i sköldpaddsrummet och byggt lite nya terrarier. De blir kanske inte jättefancy och jag tycker alltid att allt blir lite för smått när jag väl är färdig, men de ska nog fungera bra. Jag har börjat använda dammduk till vattenpölarna i mina terrarium och tycker att det funkar väldigt bra. Det stora terrariet är lite äldre och har hunnit växa till lite.
  17. 5 points
    Det finns flera faktorer man måste ta hänsyn till när man ska bestämma höjden. Vilken art gäller det Vilken temperatur rekommenderas för arten Vilken UV-nivå (UV-index) rekommenderas för arten Vilka lampor uppfyller artens behov För t ex medelhavssköldpaddor rekommenderas en yttemperatur på solplatsen på 35° av en expertgrupp som har tagit fram rekommendationer för reptilbelysning. Temperaturen på ytan under lampan påverkas av omgivande lufttemperatur, luftfuktighet, fuktighet i underlaget, ventilation, typ av lampa, typ av armatur m m. Olika exemplar av samma lampa kan även ge olika resultat. Därför är det bra att lätt kunna variera höjden. Det bästa sättet att kolla att man ligger på en bra nivå är att använda en IR-termometer och att lampan har varit igång några timmar. Sen får man hoppas att UV-index på det avståndet ligger på en bra nivå. Detta kan man kolla med en UV-indexmätare som kostar 2650 eller köpa lampor från en leverantör som har koll på nivåerna från de lampor som säljs. Den typ av lampor som varierar mest i UV-nivå inom samma märke är self-balasted MV-lampor och det kan skilja mycket mellan olika märken och lampformer. En lampa på 125 W kan på 35 cm höjd ge UV-index 3 vilket är i lägsta laget för Testudo-arter medan en på 100 W av ett annat märke ger 12 vilket är farligt högt, speciellt som kartongen rekommenderar 30 cm. UV-nivån liksom värme och belysningsstyrka minskar med ökat avstånd och ökar med minskat avstånd. Rekommendationerna på avstånd som finns på kartongerna är inte anpassat till olika arters olika solningsmiljö som för sköldpaddor kan variera från 26-50° och UV-index från 0,5-9,5
  18. 5 points
    Idag på internationella sköldpaddsdagen fick mina sköldpaddor besök av en annan padda.
  19. 5 points
    Det kommer snart att installeras en uppgradering av programvaran som forumet är baserat på. Vi går från version 3.4.7 till 4.1.8 och gör en nysatsning på Sveriges äldsta och största mötesplats för sköldpaddsvänner med 2500 medlemmar och 64000 inlägg. Det kan också komma att bli en ny indelning av forumet med nya avdelningar. Dessutom kommer vi att testa en avdelning för frågor till sköldpaddsveterinären. Veterinären kommer inte att ställa fullständiga diagnoser, eller sätta in behandlingar över nätet men kan svara på frågor och ge råd. Ett forum fungerar inte som facebook där många är vana att få någon form av svar efter några minuter eftersom det finns många som ofta är inloggade där av andra orsaker än just sköldpaddintresset så det kan hända att man får vänta på svar lite längre. Vi kommer att lägga ner facebookgruppen Sköldpaddsforum och i stället ha en sida på facebook där vi lägger ut länkar till utvalda trådar på forumet. Dessa meddelanden kommer på din tidslinje om du gillar Sköldpaddsforum. Jag är medlem i fem olika sköldpaddsgrupper på facebook och det finns fler. En har jag ännu inte sökt medlemskap i och i en får jag inte vara med. Jag tycker inte att facebook är någon bra platform för att diskutera sköldpaddsskötsel. Det går för fort och många gissar bara för att svara något. Frågor och svar försvinner snabbt i det snabba flödet. Ser ibland samma inlägg i flera av grupperna. Grupperna har till ganska stor del samma medlemmar. Huvudsyftet med detta forum kvarstår, att bidra till att förmedla information om välbeprövade och väletablerade skötselråd som beskrivs i modern litteratur och tidskrifter samt tillförlitliga sidor på nätet.
  20. 5 points
    För mig är detta Forumet ovärderligt . Vi hade inte klarat att ge våra sköldpaddor rätt miljö och förutsättningar om det inte vore för all hjälp och info jag har fått av dig P-A och av er Forummedlemmar . Jag tycker det är ett mycket trevligt Forum och jag hoppas att det fortsätter som vanligt ? Hälsningar Annette
  21. 5 points
    Om enda orsaken är att de lägger obefruktade ägg så tycker jag som veterinär inte att du har någon som helst indikation på att du behöver avmaska. I mina ögon så är det ett oskick som hänger i från 80-talet när det drällde in en massa vildfångade djur, med medföljande parasiter, i Sverige. I dag är det ytterst sällan man ser sköldpaddor som blir kliniskt sjuka enbart av endpparasiter. Det minsta du kan göra är att lämna in avföringsprover från åtminstone ett par av djuren för att kunna avgöra huruvida det faktiskt finns indikation för behandling eller inte. Det enda du annars kan vara säker på att du gör är att selektera för resistens.
  22. 5 points
    För en sköldpadda är solen lika viktigt som föda och syre. Solen har många viktiga funktioner för att djuret skall må bra. Den ger värme för att matsmältningen och övriga kroppsfunktioner skall fungera bra, den ger UVA så att fortplantning och aptit stimuleras och UVB så att kroppen kan ta upp kalcium så djuret kan växa som det skall. I Sverige kan vi bara erbjuda utevistelse några månader om året och det räcker inte för att djuret skall kunna få tillräckligt med sol. Då måste vi ha artificiellt ljus åt våra paddor. Hur gör vi då för att kunna tillgodose deras behov så bra som möjligt? Vi har löst det hela så här till våra djur. Allmänbelysning, UVA/Dagsljus Vi använder oss av en lysrörsarmatur med dubbla T5 rör. T5 rören är smalare än den äldre T8 varianten. De ger ett bättre ljus samt flimrar mindre än T8 eftersom den använder sig av en annan teknik. Sköldpaddor kan bli stressade av flimret. När man köper rör så finns det olika färger på ljuset, det vi använder är ett så kallade dagsljusrör som har färgtemperaturen i storleksordning 6500k. Det är samma färg som solen har mitt på dagen. Sköldpaddor ser färger och även visst uv ljus så därför är det viktigt med rätt dagsljusbelysning. Det man också behöver tänka på är att ha så lång armatur och med så hög effekt som möjligt, hur stark belysning man än har så är man ändå inte i närheten av solens styrka. Välj T5 armatur av typen HO (High Output) som ger nästan dubbelt så stort ljusflöde än HE (High Efficency). T5-rör ger UVA. LED-belysning ger normalt inte UVA men det finns speciell LRD-belysning för reptiler som ger UVA. Solplatsbelysning, Ljus/Värme/UVA/UVB UVB är nödvändigt för att bilda vitamin D3 i kroppen, Vitamin D3 behövs så att kroppen kan tillgodose sig kalk för att få ett starkt skelett. Växtätare får ej i sig Vitamin D3 via födan så här är solljuset livsavgörande. Om man slarvar med UVB ljus till djuren kalkas sakta skelettet ur och sköldpaddan blir ihopsjunken, kan få mjuk sköld och kan lätt bryta ett ben. Detta kallas MBD (Metabolic Bone Disease) och har djuret blivit missformat går det ej att rätta till. Det bidrar till att djuret kan dö i förtid. Det är viktigt att djuret har en plats att sola på. Forskning har visat att värme i kombination med UVB gör att bildandet av vitamin D3 blir så bra som möjligt. Värmen behövs också för matsmältningen, magsäcken är ganska liten och istället är tjocktarm och blindtarmen som en jäskammare där maten ligger tills näringen sugits ur den. Därför behövs värmen för att hålla igång den processen. Vi använder en kombinerad UVB/värmelampa av HID typ (High Intense Discharge) . det krävs en ballast för att kunna driva en sån lampa. Den ger väldigt bra med ljus, ger bra värme, mer energisnål, mindre flimmer och bättre livslängd. Nackdelen är att den är dyrare i inköp men det sparar man in rätt snabbt eftersom man behöver bara byta lampan när den är förbrukad och inte ballasten. Ballasten är en låda som sitter på sladden som går till lampan. När man köper en HID lampa bör man funder på bla: Hur högt kan jag placera lampan? Hur stort är djuret? ,Ibland om man har flera djur kanske inte solytan räcker till kan man behöva komplettera med en ren värmelampa som inte ger nåt ljus. Då får man en större så kallad basking zone. HID lamporna finns i flera olika styrkor och fabrikat. Det finns en annan typ av värmelampa som heter MV (Mercury Vapor) som är en lite äldre teknik men det är ingen jag rekommenderar. Den har en glödtråd inuti precis som en gammal traditionell glödlampa och den flimrar mer än en HID lampa, dessutom har den sämre livslängd och är oftast mer ojämn i kvalitén när det gäller UV värdena. UV-rör, värmemattor UV-rör som finns att köpa i djuraffärerna är ett förlegat koncept när det gäller sköldpaddor. Värmemattor skall inte användas överhuvudtaget till sköldpaddor, i naturen kommer värmen uppifrån. Använder man värmemattor kan inte djuren komma undan värmen samt får tjockare buksköld. Tänk på att oftast så kostar en bra utrustning inte mer än ett eller två veterinärbesök och det är betydligt roligare att ha friska och pigga djur. /Peter
  23. 5 points
    Idag har vi solsken och våra vuxna har fått komma ut en stund i växthuset. Jag öppnade till utehagen för ibera-hanarna och dom sprang ut i vårsolen. De passerade utan att tveka ett snöområde på väg till det varmaste hörnet av hagen.
  24. 5 points
    Du vet att du är sköldpaddstokig när.. Du torkar ogräs. Du beställer torkat ogräs från Tyskland. Du odlar ogräs. Du odlar mask o andra odjur. Du är glad då du upptäcker en ny art av ogräs i trädgården. Du vet var du kan få tag på PAT akut, men är osäker var brandsläckare, nödutgång o skyddsrum finns. Du har använt minst 3 av dessa som lösenord: Testudo, Geochelone, Trachemys, Mauremys, Terrapene, Emys, hermanni, graeca, carbonaria, Du kan mera om lampsorter, kelvin, UV och lumen än belysnigsansvarige på byggvsruhuset där du bor. Du är intresserad av näringsinnehållet i sköldpadds maten men har ingen koll på vad du själv stoppar i dig. Du skall köpa en ny soffa på Ikea men funderar mera på hur du kunde bygga om den där hyllan till sköldpaddslåda. Din gräsmatta är full av hål då du tagit in bitar av gräs till sköldpaddslådan. Du bryr dig om klimatet i terrariet men struntar i om det är solsken eller snöstorm ute. Din mobil rättstavar Testudo, Geochelone, Trachemys, Mauremys o.s.v Du vet vad RNS står för. Du vet vad MBD står för Du vet vad ESD eller TSD står för. Du vet att G. carbonaria inte är en Italiensk maträtt. Du har övervintrande sköldpaddor i kylskåpet. Du vet att sepia inte endast är en färg. Du vet att Homopus inte har något med sexualitet att göra. Du vet att Solar raptor inte är en utdöd dinosaurie. Du köper o bygger växthus bara för sköldpaddorna. Du vet vem A.C. Highfield är. A.C. Highfield vet vem du är(extrem skölpaddstokighet nära!) Fortsätt gärna listan. :-)
  25. 5 points
    Vilken fantastisk fredag! Idag lade Thea, vår ena Boettgeri-hona, 3 st ägg i rabatten. Av en tillfällighet fann vi samtidigt som detta pågick även April, Marginata-honan, som ormvråken tog för oss. Aprils alla sköldar på ovansidan är skadade och i den ena är det en liten blödning. I övrigt var hon matt men inte utmattad. Troligen vätskebrist. Hon var också helt jordig, så hon har varit nedgrävd en längre tid. Kanske har hon gjort som katter - bara legat helt still och väntat på att läka ihop... Hon har både promenerat runt för att söka skydd, solat och knaprat lite på romansallad ikväll, så vi har gott hopp om snabb rehabilitering. När hon äter som vanligt igen skall hon få flytta ihop med sina kompisar.
  26. 5 points
    Nu är jag, sedan en månad, officiellt Göteborgare igen, och flytten har inneburit att jag äntligen fått plats och möjlighet att kläcka fram lite ungar igen. Hade nästan glömt hur små dom är när dom inte är större Sternotherus odoratus Sternotherus odoratus och Sternotherus m. minor
  27. 5 points
    Blev kontaktad av en svensk i närheten av Montpellier i s Frankrike. Hon hade hittat en sköldpadda i sin trädgård som visade sig vara en Testudo hermanni hermanni hane. För fram till 20 år sen fanns vilda T h h i närheten av Perpignan 10 mil söderut men man tror nu att de är utrotade p g a bränder för 20 år sen. Detta exemplar tycker jag ser ut att vara en "sällskapssköldpadda". Upphittaren har nu gett den namnet Per-Anders
  28. 5 points
    Läste detta på en ny hemsida. Vitamin A (egentligen betakaroten som i kroppen omvandlas till vit A) finns rikligt i bladväxter som är naturlig föda för landsköldpaddor. Ger man dessutom ett universaltillskott som t ex Nutrobal får man ytterligare tillskott av vit A. Nutrobal är komponerat för att passa för olika typer av djur, t ex fåglar, karnivora och herbivora reptiler. För våra växtätande sköldpaddor är vit A som tillskott helt onödigt men Nutrobal är bra för övrigt och det blir inga stora mängder vit A. Andy Highfield avråder från rotgrönsaker som t ex morötter p g a höga nivåer av lättsmälta kolhydrater. Att ge det 1-2 ggr per månad är naturligtvis inte skadligt men varför ge något som är onaturlig föda för att dom ska få lite extra av något som dom får tillräckligt av ändå genom att äta mer naturlig föda?
  29. 5 points
    Äntligen är min bok om den Grekiska landsköldpaddan klar! Igår fick jag hem alla böckerna från tryckeriet. Är du intresserad, läs gärna mer / beställ ett ex på min webbsida: www.landskoldpadda.se Boken är en skötselguide på 128 sidor i färgtryck och i A5-format. Bifogar några bilder som smakprov på bokens innehåll. Trevlig helg! Helen
  30. 5 points
    En av våra grekhonor la ägg utomhus i början av september. Vi grävde upp den leriga jorden med ägg och la i en burk som placerades i kläckaren. Idag kom en unge upp ur jorden. Här har burken placerats i en sköldpaddslåda med ljus:
  31. 5 points
    Cecilia Trägårdh - Fågelkliniken i Skåne AB (Malmö) - Tel: 040-460 560 Bo Runsten, Jesper Arnö - Blå Stjärnan, Göteborg - Tel: 031-65 35 00 Carl-Gustav Siwertsson - Växjö Nya Djurklinik Gunnel Andersson - Roslagstulls djurklinik Stockholm Marianne Tornvall - Mälaren smådjursklinik Sigtuna Ywon Roschat - Djurdoktorn Uppsala Franziska Leidinger - Evidensia Eskilstuna Av dessa har vi träffat Jesper Arnö, Gunnel Andersson (ej aktiv längre), Marianne Tornvall och Franziska Leidinger och vi har mycket goda erfarenheter av deras kunskaper.
  32. 5 points
    Jag har varit inbjuden till tre herpetologiska föreningar för att tala om skötsel. Vi har deltagit i en reptilmässa och visat upp en inredd låda med belysning och sköldpaddsungar. Min erfarenhet är att det lockar väldigt få. Om vi skulle transportera vuxna sköldpaddor t ex ner till Skåne och tillbaka tycker jag inte att nyttan med resan skulle vara värt den påfrestning det innebär för sköldpaddorna. Mitt sätt att försöka dela med mig av den information jag får genom att läsa litteratur och tidskrifter är genom min hemsida och detta forum. Men ibland har jag funderingar på att lägga ner forumet när jag tröttnar på medlemmar som ständigt försöker hitta fel i det jag skriver och refererar till eller skriver otrevliga mail. Att jag ändå fortsätter beror kanske på att jag liksom våra fyrbenta vänner är ganska hårdhudad.
  33. 5 points
    Jag håller på med ”halvtidsstädning” i mina inomhuslådor. Som vanligt finns det saker man vill förbättra och nya idéer man vill prova, men när det gäller drick- och badplatserna kör jag nu samma lösning för andra året i rad – i en av lådorna är det inte bara samma lösning, utan till och med samma fyllda och inredda system som varit igång oavbrutet i snart två år – och jag är otroligt nöjd! Vattnet är alltid rent och klart och det krävs väldigt lite arbete. Sköldpaddorna gillar verkligen sina ”vattendrag”, och de fungerar väldigt bra som luftfuktare tack vare den stora vattenytan. (Jag tror att det här kanske skulle kunna vara något även för landsköldpaddor, förutsatt att man gör en grundare, anpassad variant på det hela.) Kort bakgrund: Jag har boxsköldpaddor (Terrapene... Cuora...) som i det vilda är landlevande i växt- och vattenrika, tempererade till subtropiska habitat. De badar mycket. Den värsta badgalningen ligger i mer än halva dygnet, andra tar kortare dopp. En del badar intensivt i perioder. På sommaren har de tillgång till en halvgrund trädgårdsdamm. I början, till min första boxsköldpadda, hade jag (enligt gällande rekommendation) ett stort fat som jag bytte flera gånger om dagen. Efter mycket slask och spill gick jag över till baljor som jag kunde tömma på plats med hjälp av en kulventil i botten. Ju mer vatten sköldpaddorna fick, desto mer badade de, och ju mer stenar och grenar i baljan, desto trevligare verkade de ha. Men... för att slippa byta vatten varje dag krävdes värmare och cirkulationspump som tog plats och väsnades i baljan, pumpfiltret satte igen ofta, baljan behövde helsaneras med jämna mellanrum... det var kort sagt en hel del jobb och en hel del stök och bök inne hos paddorna. Jag insåg att det behövdes ett stort ytterfilter, men det skulle inte få plats på något bra sätt, och så skulle det bli dyrt! Ett hemgjort, naturligt ytterfilter med tex lavasten i en balja vore bra, men jag ville varken ha pumpen i badet eller i filterbaljan, eftersom man behöver komma åt den ofta. Till slut blev det en lösning med tre olika baljor - se skissen. Den innersta baljans ena sida är lite lägre och där svämmar vattnet över till en större och djupare filterbalja fylld med skumplastfilter (längst ner), och stenar i växande storlek. I botten på filterbaljan rinner vattnet ut genom ett rör (slanggenomföring) ner i en golvbalja som innehåller pump och värmare. Vattnet pumpas sedan upp genom en slang som mynnar strax ovanför badet (en del gillar att duscha), och sätts fast tex vid en trädgren eller på väggen. På många sätt fungerar vattenreningen precis som i en naturlig bäck. Vattnet har lång väg att gå, och det blir mycket virvlande, porlande och syresättning på vägen genom filtret, särskilt eftersom filterbaljan inte är vattenfylld. Ytterligare virvlande och syresättning blir det när utloppsvattnet träffar ytan i den undre baljan, och sedan en gång till när det pumpas tillbaka till badbaljan och får den att svämma över till filterbaljan osv... Den totala vattenmängden i mitt system är ungefär 40-50 liter. Filterbaljan är ca bredd 45, längd 70 och höjd 15cm. En gång i veckan stoppar jag pumpen, väntar tills det slutar rinna ur filterbaljan och byter ut golvbaljan (motsvarar knappt halva vattenmängden) mot en med nytt, fräscht vatten (jag brukar tillsätta lite kokt vatten för att få rätt temperatur direkt). Vattenbytena går på nolltid och paddorna blir inte alls störda, möjligen märker de att duschen slutar fungera en stund. Man behöver också fylla på lite vatten ibland mellan bytena för att ersätta det som avdunstar. (Golvbaljan ska gärna vara genomskinlig så man ser nivån.) Förutom stenar, grenar och lite växter har jag tillsatt några guppies och vildfångade snäckor – posthorn och någon annan sort. Nu finns det också mängder av vattengråsuggor som håller rent på bottnen, vet inte var de kom ifrån. Både fiskarna och snäckorna förökar sig och det ser jag som ett bevis på att vattnet är friskt och att kretsloppet fungerar som det ska. Alla smådjuren gör det också mycket roligare för paddorna. Jag vet att de mumsar i sig en och annan snäcka och sugga men jag har aldrig sett dem försöka fånga fisk, trots att de brukar nosa på dem...
  34. 5 points
    Det finns en knapp i varje inlägg för "Like this". Eftersom jag inte är medlem i Facebook har jag inte haft så stor koll på denna funktion. En av våra norska medlemmar har påpekat att denna funktion inte fungerar så nu har jag undersökt och hittat anledningen. Nu kan ni "gilla" om ni vill.
  35. 4 points
    Föräldrarna bor året runt i ett litet uppvärmt uthus.
  36. 4 points
    Kom över ett gäng Terrapene till, en grupp T. o. ornata och en ensam T. coahuila. Sistnämnda har rätt tråkigt skal och ornatornas näbbar behöver en omgång men de verkar pigga och äter med god aptit. Väldigt charmiga paddor!
  37. 4 points
    Vi har haft väldigt växlande temperaturer under vintern och våren, relativt mild vinter, varm Februari med temperaturer drygt 20 grader, kallare i Mars med kalla nätter, hade varit intressant att se om sköldpaddorna var aktiva i Februari redan. I dag tog jag mig i alla fall iväg till huntley meadows park, alltid lika spännande för man vet aldrig vad man får se. :-) En av dom första sköldpaddorna jag fick syn på var en Clemmys guttata, riktigt kul, första gången jag sett en i naturen efter 1 år i USA. :-) Hoppas på att se fler arter i år, har fortfarande inte sett någon box turtle. DSC02563 by Anders O, on Flickr DSC02545 by Anders O, on Flickr Ca 100 meter längre bort försökte en chrysemys picta picta åka snålskjuts på en Chelydra serpentina. DSC02575 by Anders O, on Flickr DSC02638 by Anders O, on Flickr DSC02580 by Anders O, on Flickr Det finns dessvärre gott om Trachemys scripta elegans i virginia. DSC02597 by Anders O, on Flickr Solande sköldpaddor som fått besök av en and. DSC02619 by Anders O, on Flickr Såg också två olika ormar, någon som vågar sig på en gissning om vilka arter det är?? DSC02542 by Anders O, on Flickr DSC02531 by Anders O, on Flickr Mvh Anders
  38. 4 points
    Fick hem en T.c.major här för ett tag sedan och oj vad han badar. När man ser dem i vatten tycker jag att man tydligt kan se hur de liknar de mer akvatiska emydiderna.
  39. 4 points
    Stort tack till alla medverkande, både deltagare, föredragshållare och medhjälpare för en mycket trevlig dag. Jag har redan börjat fundera på både ett nytt kurstillfälle med samma innehåll och en uppföljningskurs. Sistnämnda blir nog i så fall mer specifik med föreläsningar/fördjupning i mer specifika ämnen. Det kommer nog att ingå diskussionselement då också. Om ni har förslag på ämnen får ni gärna komma med dem här. Inget är klart och bestämt ännu, och slutändan blir antalet faktiska deltagare avgörande, men jag hade gärna jobbat vidare med "projektet".
  40. 4 points
    Har fått pysslat lite idag, så nu är väggarna på plats. Dammen är fylld med vatten för att få dammduken ordentligt på plats. Den kommer jag att behöva tömma sen med tanke på hur mycket skräp som hamnar i den medans jag bygger...
  41. 4 points
    Jag ser en möjlig linje med nya produkter till sköldpaddsgrejer.se: Maskroskniv Maskrosfrö (det fanns ju flera fina sorter såg jag i ett fb-inlägg) Maskrosgödsel Boken "Maskrosor - arter och skötsel" (av P-A Barkskog?) Samt bekämpningsmedlet "Gräs-rent" som tar bort gräset och gynnar maskrosor och annat ogräs.
  42. 4 points
    Åh, vad jag längtar tills vårt växthus blir klart.
  43. 4 points
    Sköldpaddsgrejer kommer till Stockholm Reptile Show 27/2 11-16 på Solvalla. http://sthlmreptileshow.se/utstallare.html Vi tar med Mega-Ray HID och MV Solar Raptor HID Sunblaster T5 HO Nutrobal Agrobs Testudo
  44. 4 points
    Så slutade det med att jag flyttade sköldpaddorna ännu en gång, men denna gången inte så långt. Nu tror jag att både jag och paddorna är rätt trötta på att flytta/flyttas runt, så nu får det vara bra. Jag har laborerat en hel del de senaste åren, och varje flytt har medfört nya förändringar och förhoppningsvis förbättringar i, och runt akvarierna. Det har även ramlat in lite nya paddor under året.
  45. 4 points
    Vi har flyttat in våra kaktusar från sommarrabatterna. Planterade in några blad hos ibera-ungarna.
  46. 4 points
    Man får väll lägga sig i en sköldpadds låda o dela ett fat maskrosor o kirskål med paddorna:)
  47. 4 points
    En bild från i förmiddags, tre rödfotade som fortfarande går ute går loss på maskrosblad och lite gräs. Vid mätning av ryggskölden med irtermometer var det mellan 23 och 23,6 C. /R
  48. 4 points
    Jag har ju i en annan tråd "Sommarvärme" http://skoldpaddsforum.se/index.php?/topic/9464-sommarvaerme/ lagt in bilder på några av mina mina djur för att visa hur mycket de uppskattar ett riktigt dyngbad. Jag kan rekommendera detta till samtliga här på forumet. Ja! jag vet att europeiska arter inte badar i den utsträckning som skogssköldpaddor men jag har via Marginata.dk sett att även dessa arter ibland gillar att svalka sig i vatten. När jag talar om dyngbad så är det inte ett fat vatten rent som en operationssal, utan just ett dyngbad, en blandning av jord, vatten,blad och annat som sköldpaddorna själv drar dit oavsiktlig. Det skulle inte förvåna mig om de använder dyngan sedan den torkat på huden som en solfaktor för att slippa en alltför snabb uttorkning. /R
  49. 4 points
    Här är en time-lapse-video på mina två greker (boettgeri), som är tre år gamla. Jag antar att dessa två är mer aktiva än din, dels eftersom de är yngre och dels eftersom de är två - när en går och hittar på någonting, så följer ofta den andra efter för att se vad som händer. Däremot vet jag inte vad som är normalt, eftersom jag bara har dessa två, men det är kanske en liten video att göra EN jämförelse med, i alla fall.
  50. 4 points
    Kan det vara så att husse inte betalat tv avgiften?
×