Jump to content
Sköldpaddsforum

Leaderboard


Popular Content

Showing most liked content since 2017-07-19 in all areas

  1. 2 points
    Har inte haft så mycket tid att mura men har börjat få upp staketet. Även om jag fick planat ut det rejält när grävare var här har jag fortfarande en del lutning hägnet och jag valde att bara låta staketet följa denna. Jag har även en stor stubbe och några större stenar som jag får parera för men jag har satsat på plats före estetik och låter det bli lite snett. Även dammens bortre strand måste höjas ännu mer så att jag kan utnyttja så mycket av den som möjligt. Regnet som kom i veckan var uppskattat, hoppas kunna fylla det mesta av dammen på naturlig väg. Första reptilen har även provsimmat den - jag fiskade upp en kopparödla ur dammen igår.
  2. 2 points
    Artikel i Vestmanlands Läns Tidning Sköldpaddorna blir fler i Skitviken – men klarar äggen vintern? Nu är de två – minst. Sköldpaddorna blir fler i Skitviken. De verkar trivas. Betyder det att de kan föröka sig och översvämma våra vattendrag? Den lokale sköldpaddsexperten Per-Anders Barkskog tror inte det. Sköldpaddorna i Skitviken har blivit en följetong och stort diskussionsämne bland västeråsarna. Den förste sköldpaddskändisen var Sköldis (först kallad Skalman) som överlevde många år. Nu finns det nya sköldpaddor i viken. Det är okänt om de har rymt eller om de är avsiktligt utsläppta. Västeråsaren Roland Moberg har tidigare sett en ny sköldpadda. Han blev förvånad när han såg två ligga och mysa på en sten. Han fick fram kameran. – Man får ha en kamera med bra zoomning, eftersom sköldpaddorna dyker om man försöker närma sig, berättar han. Bilderna skickades till västeråsaren och sköldpaddsexperten Per-Anders Barkskog, som har fött upp sköldpaddor i många år. Han har dessutom ett nätverk av vänner och bekanta i branschen i Europa och Nordamerika. Han satte sig omedelbart vid datorn och visade bilder för andra experter. Tillsammans kom de fram till artbestämningen: – Två Trachemys scripta scripta enligt mig, en svensk veterinär med stort sköldpaddsintresse och en tysk som har skrivit flera böcker om vattensköldpaddor. För oss som inte talar latin så handlar det om en underart med det svenska namnet gulbukad vattensköldpadda. Den kommer ursprungligen från Nordamerikas sydstater och var mycket vanlig i djuraffärer för några år sedan. Problemet är bara att sköldpaddor kan bli en riktig pest om de förökar sig. EU har stämplat den om en invasiv art som kan slå ut andra lokala djurarter. I södra Europa har den spridit sig i vattendragen och ställt till stora problem. Numer är det därför handelsförbud på dessa sköldpaddor i EU. De som redan finns i svenska hem får vara kvar, men får inte förökas eller säljas vidare. Per-Anders Barkskog tror och hoppas att det är för kallt för dessa sköldpaddor att föröka sig utomhus i Sverige. Han berättar att han själv har försökt att få sköldpaddsägg att kläckas utomhus i svensk jord. – Det har inte lyckats. Det var för kallt. Han är säker på att samma sak gäller för de gulbukade vattensköldpaddorna i Skitviken: – Kan överleva i naturen i Sverige en tid men vi har för kort sommar, för låg genomsnittstemperatur och för få soltimmar för att de ska föröka sig. Framtiden får avgöra om han och hans expertkollegor har rätt. Naturvårdsverket har en sida om främmande arter i svensk natur, där det varnas för att släppa ut sina sköldpaddor i naturen: "Rödörad sköldpadda och gulbukad sköldpadda är vanliga terrariedjur som ibland släpps ut i naturen när ägarna tröttnat på dem. Även om sköldpaddorna inte reproducerar sig i Sverige, kan de leva länge och orsaka stora problem för andra vattenlevande djur, då de är mycket framgångsrika jägare." Per-Anders Barkskog och hans vänner har också diskuterat den gamla lokala sköldpaddskändisen Sköldis/Skalman. Jourhavande zoolog på Naturhistoriska riksmuseet artbestämde den till rödörad vattensköldpadda (Trachemys scripta elegans), men Barkskog och hans vänner ansåg istället att det handlade om den snarlika och ganska närbesläktade Pseudemys concinna, som på engelska kallas "river cooter".
  3. 2 points
    Så är det snart dags att mura sockel till växthuset.
  4. 1 point
    Återskapa sol- eller månljusspektrat vid vilken latitud som helst, komplett med soluppgång / solnedgång och anpassade dagslängder. Varje ljusmodul kan reproducera ett synligt ljusspektrum i intervallet 380nm - 700nm, så att vi kan simulera solljus och månsken mer exakt än alla befintliga lampor inklusive fluorescerande, metallhalogen, glödlampa, LED (inklusive varmvita fosfor) och kalla katoder . Vi har verifierat detta med vår spektrometer. Enheterna har en inbyggd mikrokontroller och realtidsklocka som gör det möjligt för dem att arbeta autonomt på en daglig / veckovis / månad / säsong / årlig schema. Programmerbara dagslängder och soluppgång / solnedgångsperioder. Vi kommer snart att få in mer information på hemsidan. Vi är fullt medvetna om att reptilsamhället skulle älska att ha UV-ljus i 280-380nm för att underlätta vitamin D-syntesen och vi arbetar på detta, men tekniken är väldigt ny i dessa ytterlighete. Vi testar regelbundet och kommer att ge en uppdatering om det finns en breakthough. Detta är resultatet av över 2 års forskning och utveckling från vårt team av optiska fysiker, datavetenskapare och biologer. Vi är mycket glada över att nå denna punkt. http://soltune.com.au
  5. 1 point
    Nu har jag haft mina skogsbäckssköldpaddor "ute" i ett år (se tidigare tråd) och övervintringen fungerade bra i deras lilla hus. Enda problemet var att ventilationen var lite snålt tilltagen med tanke på att det finns en liten damm i huset, så jag fick lite mögelbekymmer. Det är åtgärdat och sköldpaddorna har haft tillgång till utomhusvistelse sedan i början på april. Är det bara det minsta sol är de ute och kyligare dagar är de inne i sitt hus (där de har tillgång till termostat-/timerstyrda värmelampor). Nu börjar jag dock känna att det är lite för litet till dem och har börjat bygga på ett större hägn med tillhörande växthus. Visst är det lite "mycket vill ha mer" men jag tycker nog att den primära orsaken är att jag, ju mer plats jag ger mina djur, ser diversa miljöer som ska till för att verkligen ha optimerat deras omgivningar. I det här fallet rör det sig dessutom om en art som spenderar nästan lika mycket tid på land som i vatten och alltså behöver väl tilltagna land- såväl som vattenmiljöer. Jag tänker faktiskt även på sikt försöka blanda två eller tre olika köldtåliga arter (som förekommer tillsammans i naturen). Det är ett större projekt, men ett som jag ser fram emot att få genomföra och följa. Planen är alltså att de ska kunna gå in i växthuset och värma sig under kallare dagar och sedan även sova där hela vintern. Än så länge har jag bara fått grävt ut för växthussockel och damm/hägn. Höggravid sambo med för storleksjämförelse. Det "gamla" hägnet/huset tas över av en grupp boxsköldpaddor.
  6. 1 point
    Kan man torka älggräs och ge på vintern?
  7. 1 point
    Det är 11,5 kvm. Jag hoppas att det blir bra. De får i alla fall mycket mer plats än vad de har nu och dammen blir väldigt mycket bättre.
  8. 1 point
    Tack för info. Jag har beställt hem en jaeger 50 D så antagligen blir det ingen kondens där heller.
  9. 1 point
    Jag har aldrig haft kondens i min Jaeger äggkläckare. Skulle jag behöva fukta på vermiculiten så tar jag en liten gräddkanna och häller vattnet på sidorna av lådan äggen ligger i men inte så det kommer vatten på själva äggen.
  10. 1 point
    Hej Tack för din uppmärksamhet, Peter! Penningblad är det som jag har i rabatten. Jag har ändrat i mitt tidigare inlägg, men kan inte ändra i min text i svaret från dig. Kan admin hjälpa oss med det? PENNINGBLAD ska det stå. Hälsningar Annette
  11. 1 point
    Föda under vintern Så här gör vi med de sköldpaddor (Testudo-arter) som är vakna över vintern och när dom dvalande vaknar upp, alltså den tid när det inte går att hitta vilda växter utomhus. Testudo graeca från nordafrika får färsk föda var tredje dag. Testudo hermanni och Testudo ibera får färsk föda varannan dag. Första veckorna efter dvalningen blir det mest grönfoder. Pre Alpin Testudo fibre (torrt) på fat och strös även över sköljd grönfoder Pre Alpin Testudo pellets (uppblött) separat eller blandat med finhackat grönfoder för tillvänjning Inomhusodlat ogräs (Tortoise mix) Grästuva som planterats i buren Torkade växter, t ex maskros, svartkämpe, nässlor Hö Opuntiakaktus Hibiskusblad och -blommor Kaktusfikon (lite och sällan) Sallad (Tortoise mix är att föredra som grönfoder om man kan odla fram tillräcklig mängd): Catalogna Crestasallad Ekbladssallad Endive Escarolesallad Frillicesallad / Krispsallad Friséesallad Fältsallad / Mâchesallad Gemsallad / Little Gem Huvudsallad Lollo Bianco / Lollo Biondo / Lollo Bionda Lollo Rosso Romansallad Hos ICA finns flera olika salldsblandningar på påse. Provencalsk salladsblandning är den bästa. I vissa butiker kan man t o m komponera sin egen blandning. Kosttillskott: Nutrobal (kalk, mineral, vitamin) strör vi på maten 2-3 ggr per vecka. Ingen risk för överdosering av fettlösliga vitaminer. Foderkalk strör vi på grönfoder (ej samtidigt som Nutrobal) och blandar med torr PAT fibre Sepiaskal finns alltid i buren
×